ââVi ser ingen produkt som vi vill avrĂ„da ifrĂ„n sĂ„ starkt frĂ„n att den fĂ„r rött ljus hĂ€r. I stĂ€llet Ă€r det gott om gröna ljus. Men det finns sĂ„ klart Ă€ndĂ„ en gradering och vissa varor som fĂ„r orange, som man inte ska Ă€ta sĂ„ ofta om man vill minska sitt ekologiska fotavtryck, sĂ€ger Anna Richert, matexpert pĂ„ VĂ€rldsnaturfonden.
Cashewnötter, hasselnötter, avokado, kokos och oliver Àr exempel pÄ matvaror som blivit orangemarkerade i guiden. Det handlar framför allt om att de ofta odlas i omrÄden dÀr den biologiska mÄngfalden eller vattenresurserna kan hotas, och dÀr anvÀndningen av bekÀmpningsmedel kan vara hög och oreglerad, förklarar Anna Richert.
ââOrange betyder att man ska vara försiktig och inte Ă€ta sĂ„ ofta, eller helst vĂ€lja nĂ„got annat. Man kan ocksĂ„ vĂ€lja ekologiska alternativ, för de fĂ„r ofta en bĂ€ttre bedömning, sĂ€ger Anna Richert.
Fyra kriterier
Guiden har tagits fram i samarbete med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, som har bedömt produkterna utifrÄn fyra olika miljökriterier: klimatpÄverkan, pÄverkan pÄ biologisk mÄngfald, anvÀndning av bekÀmpningsmedel och vattenresurser.
ââNĂ€r det gĂ€ller klimatpĂ„verkan finns det en hel del studier och livscykelanalyser vid det hĂ€r laget, som vi har kunnat anvĂ€nda. För de andra kriterierna har det krĂ€vts lite mer berĂ€kningar, sĂ€ger Hanna Karlsson Potter, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Liksom Anna Richert slogs hon av att de allra flesta produkterna i vegoguiden har fÄtt grönt ljus, eller till och med den extrainsatta kategorin grönt med stjÀrna.
ââNĂ€r vi tittade pĂ„ klimatpĂ„verkan och anvĂ€nde samma kriterier som för köttguiden blev det nĂ€sta bara grönt, sĂ„ dĂ„ införde vi grönt med stjĂ€rna för att fĂ„ fler skillnader. Det Ă€r saker som man gĂ€rna fĂ„r lĂ„ta vara basen pĂ„ tallriken, sĂ€ger Hanna Karlsson Potter.
Grönt för hamburgare
Det som kĂ€nnetecknar de stjĂ€rnmĂ€rkta gröna matvarorna Ă€r att de Ă€r ekologiskt framstĂ€llda. NĂ€r samma varor â exempelvis bönbiffar, linser, kikĂ€rter, havre, spenat och rödbetor â inte Ă€r ekologiskt odlade halkar de ner till grönt ljus.
TT: Hur Àr det med vegetariska hamburgare och biffar som blivit allt mer populÀra som köttersÀttning?
ââDe fĂ„r generellt grönt ljus. Ărtprotein, tofu, tempeh och sĂ„ vidare odlas ofta med lĂ„g klimatpĂ„verkan, lĂ„g pĂ„verkan pĂ„ den biologiska mĂ„ngfalden och liten pĂ„verkan pĂ„ vattenresurser, sĂ€ger Anna Richert.
TT: Men om de framstÀlls av soja, finns det ingen risk att sojaodlingarna orsakar exempelvis skövlade regnskogar?
ââNej, den avverkningen drivs av soja som gĂ„r till djurfoder. De hĂ€r matvarorna odlas inte i omrĂ„den dĂ€r regnskogen hotas. DĂ€remot saknar vi ekologiska mĂ€rkningar för det vi kallar vegokött och som ofta framstĂ€lls av soja. Det fĂ„r gĂ€rna utvecklas mer, sĂ€ger Anna Richert.
TT: Ni gav ut den första fiskguiden 2002, sedan kom köttguiden 2015 och nu kommer vegoguiden. Ser ni nÄgra resultat av era guider?
ââDet Ă€r svĂ„rt att sĂ€rskilja vad vĂ„r roll Ă€r, men frĂ„gorna har verkligen kommit upp pĂ„ tapeten. SĂ„ jag tycker att vi fĂ„r vara nöjda med hur samhĂ€llet har utvecklats. Men det Ă€r fortfarande sĂ„ att vi Ă€ter alldeles för mycket kött, sĂ„ att vi inte klarar planetens grĂ€nser. SĂ„ vi Ă€r inte framme Ă€n, sĂ€ger Anna Richert.