Osäkert om visselblåsare får bättre skydd

Den svenska visselblåsarlagen skrivs om när EU:s visselblåsardirektiv ska genomföras. I juni lades ett förslag till ny visselblåsarlag fram och nu har 150 remissinstanser sagt sitt.

Många är i grunden positiva till att skyddet för visselblåsare stärks. Samtidigt pekar bland annat LO, Lärarnas Riksförbund, TCO, JO och Akavia på att reglerna för vem som ska få skydd är så krångliga att de kan ha en avskräckande effekt.

Hämmande effekt

– Vi tycker det är jättebra att skyddet för visselblåsare stärks. Förslaget till ny visselblåsarlag är kantat av goda intentioner, men resultatet har blivit väldigt komplicerat. Det kommer att vara extremt svårt för en potentiell visselblåsare att veta om den kommer att få skydd eller inte, säger Lise Donovan, jurist på TCO.

Hon är orolig över att den nya visselblåsarlagen kan komma att få en hämmande effekt, trots att missförhållandena enligt den nya lagen inte som tidigare behöver vara allvarliga för att omfattas av lagen.

– Man har sänkt trösklarna och det är bra, säger Lise Donovan.

Samtidigt ska missförhållandena som visselblåsarna slår larm om vara av allmänt intresse, vilket kan vara svårt att bedöma.

– Det kan vara svårt att veta vad ett allmänintresse är, därför behöver man få resonera om det exempelvis med sina fackliga ombud, som har tystnadsplikt, säger Karin Lundin, chefsjurist för Akavia, ett fackförbund för akademiker som har 130 000 medlemmar.

Hon säger att Akavia i grunden är positivt till den nya lagförslaget, men ser att det har vissa brister.

Flera osäkerhetsmoment

– Man har missat att visselblåsaren inte får skydd om man bryter sin tystnadsplikt för att ta råd av sin fackliga organisation om man ska våga rapportera ett missförhållande, säger Karin Lundin.

Ett annat problem är att visselblåsaren ska följa vissa larmrutiner. Först ska hen larma genom de interna rapporteringskanaler som alla arbetsgivare med fler än 50 anställda ska ha. Om inget händer kan hen gå vidare och rapportera saken externt till en av de myndigheter, som fått i uppdrag att hantera den här sortens larm.

– En kritisk faktor är att det är så många olika myndigheter som man kan slå larm till. Det är inte lätt att veta vilken man ska välja. Vad händer om man vänder sig till fler myndigheter? Det är ytterligare en oklarhet.

Karin Lundin anser att alla osäkerhetsmoment försvårar för visselblåsaren.

– Vi vet att det finns en utbredd tystnadskultur på många arbetsplatser, både inom offentlig sektor och privat näringsliv, som den här lagstiftningen ska motverka. Jag är orolig för att den inte kommer att ha avsedd effekt.