NÀr FörsÀkringskassan analyserat statistik över sjukfrÄnvaron i vÀsteuropeiska lÀnder ser man att sjukfrÄnvaron bland kvinnor Àr högre Àn bland mÀn i samtliga lÀnder, men störst Àr skillnaden i Sverige. HÀr Àr kvinnornas sjukfrÄnvaro 3,2 procent jÀmfört med 2 procent för mÀnnen.
ââDet skulle kunna förklaras av att relativt mĂ„nga svenska kvinnor jobbar heltid och fortfarande tar stort ansvar för barn och familj, sĂ€ger Johanna Nyman, analytiker pĂ„ FörsĂ€kringskassan.
Hon tillÀgger att kvinnor generellt tar större ansvar för hemmet, men att de i mÄnga lÀnder arbetar deltid i större utstrÀckning, vilket ger lÀgre sjukfrÄnvaro.
Mycket pÄverkar
Det Àr flera faktorer som pÄverkar sjukfrÄnvarons nivÄ, till exempel hur arbetsmarknaden ser ut.
Hur mĂ„nga som lönearbetar â sysselsĂ€ttningsgraden â har betydelse för hur mĂ„nga som kan rĂ€knas som sjukfrĂ„nvarande. Sedan 1995 har sysselsĂ€ttningsgraden i lĂ€nderna i studien stigit och blivit alltmer likartad.
Mest har sysselsĂ€ttningen ökat för kvinnor i Frankrike och Tyskland samt för mĂ€n i Tyskland â dĂ€r ser man ocksĂ„ en stigande trend i sjukfrĂ„nvaron.
ââEn delförklaring skulle kunna vara den stigande sysselsĂ€ttningsgraden bland kvinnor och Ă€ldre, eftersom det Ă€r grupper som bĂ„da har högre sjukfrĂ„nvaro, sĂ€ger Johanna Nyman.
ââI tidigare studier har en förklaring till att Sverige haft sĂ„ hög sjukfrĂ„nvaro varit att vi har högre sysselsĂ€ttningsgrad i vissa grupper. Det Ă€r intressant att sjukfrĂ„nvaron i Tyskland och Frankrike stigit i takt med att sysselsĂ€ttningsgraden och blivit mer lik den vi haft i Sverige under lĂ„ng tid.
FörÀndrad sjukförsÀkring
I Sverige och NederlĂ€nderna har sjukfrĂ„nvaron minskat trots att fler arbetar. Det tros ha sin förklaring i att bĂ„da lĂ€nderna genomfört förĂ€ndringar i sjukförsĂ€kringen. I Sverige har den undersökta perioden 1995â 2021 prĂ€glats av bland annat halveringsmĂ„let för sjukfrĂ„nvaron 2003 och 9,0-mĂ„let frĂ„n 2015 för att minska 10,5 sjukdagar till 9,0 i slutet av Ă„r 2020.