Ekström tillbakavisar kritik om passivitet

Strax efter det att Riksrevisionen publicerat sin kritiska rapport om hur regeringen och Skolverket hanterat den senaste Pisamätningen kallade utbildningsminister Anna Ekström till pressträff. Där slog hon fast att det ligger i allas intresse att det går att lita på Pisaundersökningen.

Att de svenska skolorna undantog för hög andel elever, och inte minst invandrade elever, innebär att man måste luta sig mot andra kunskapsmätningar vad gäller just de utrikes födda elevers resultat.

– Vi måste sätta ett frågetecken för resultaten när det gäller utrikes födda 15-åringar.

TT: Det är inte en liten grupp i svensk skola?

– Nej, men de övriga grupperna är trots allt större, säger Anna Ekström.

Duger inte

Anna Ekström framhåller att både Skolverket och OECD hela tiden sagt att Pisa 2018 genomfördes korrekt.

– Men uppenbarligen finns det fortfarande frågetecken, och det duger inte, säger hon.

Nästa gång Pisa skrivs får det inte finnas några som helst tveksamheter ute på skolorna kring vilka som ska delta, enligt ministern.

Skolverket får därför inom kort i uppdrag att förstärka sina insatser, så att Sverige får ett högt deltagande i nästa Pisaomgång.

– Man ska kunna lita på alla delar i Pisa, säger Anna Ekström.

Hon säger också att hon har fortsatt förtroende för Skolverket och globalt Pisaansvariga OECD – trots Riksrevisionens kritik mot organisationens kontroll av Pisa 2018.

– OECD är auktoritet på det här området och, anser jag, en organisation som väl lämpad att ta ansvar för Pisaundersökningen och granska de svenska resultaten, säger hon.

Om den svenska Pisarapporten för 2018 ska dras tillbaka helt och hållet, eller revideras, är upp till Skolverket att bestämma, enligt Ekström.

Annan bild

Det centrala i Riksrevisionens rapport är att regeringen kände till svagheterna i Pisa 2018, men inte tog itu med detta på ett övertygande sätt. Interna rapporter på utbildningsdepartementet togs inte vidare till Skolverket. Men där har Ekström en annan uppfattning.

– Jag delar inte bilden att vi eller jag inte skulle ha agerat. Självklart lyssnar jag på våra tjänstemän, svarar hon och säger att det visst funnits en dialog mellan hennes medarbetare och Skolverket.

– Skolverket har både externt och i kontakter med departementet gjort det väldigt tydligt att Pisaundersökningen genomförts på ett korrekt sätt. I den promemoria som togs fram på departementet skrev tjänstemännen också att de övergripande kunskapsresultaten står sig.

TT: Säger du att Riksrevisionen har missuppfattat saken?

– Jag har själv fått rapporten nu i morse och inte hunnit ta del av den i detalj. Jag kan bara svara för mina egna och departementets åtgärder.

Inte konspiration

Riksrevisionens rapport innebär att Pisamätningarnas status som gedigen kunskapsmätning pyst ihop och att regeringen får räkna med tuff kritik i den skolpolitiska debatten. Men i samband med att Pisarapporten publicerades i december 2019 avfärdade utbildningsministerns statssekreterare Erik Nilsson den kritik som fanns redan då som "konspirationsteorier".

– Ordvalet håller jag förstås inte med om, särskilt inte i ljuset av Riksrevisionens rapport. Däremot välkomnar jag att också medarbetare på utbildningsdepartementet friskt och frejdigt deltar i den politiska debatten, säger Ekström.

TT: Ser du att förtroendet för dig rubbas i och med Riksrevisionens rapport?

– Det får andra bedöma. Under hela perioden har jag sett till att vi från departementets sida ställt frågor till Skolverket om exkluderingsgraden, vi har varit noggranna med att OECD gjorde sin omgranskning och inte minst var jag väldigt glad när Riksrevisionen meddelade att de skulle göra sin granskning, säger Anna Ekström.