NĂ€r Facebooks och Instagrams betalversioner lanserades i början av november stĂ€lldes samtliga anvĂ€ndare i EU inför ett val â att fortsĂ€tta kostnadsfritt eller skaffa ett abonnemang för att bli kvitt annonser.
MÄnga gjorde troligtvis knapptrycket utan att blinka: Nej till mer kostnader. Men vad Àr det man som anvÀndare dÄ har tackat ja till?
OsÀkerheten i samband med skiftet ledde bland annat till att ett kedjebrev fick stor spridning med uppgifter om att Facebook nu skulle börja kartlÀgga anvÀndarna Ànnu mer.
Allt anvÀnds redan
Men enligt Brit Stakston, mediestrateg med inriktning pÄ bland annat sociala medier, finns det ingenting att vara orolig över som gratisanvÀndare.
ââDet Ă€r inte sĂ„ att du har skrivit under pĂ„ att bli spĂ„rad mer Ă€n vad man redan blir i form av din egen information, din platsdata och anvĂ€ndningsdata, sĂ€ger hon.
Redan i dag anvĂ€nder Meta all information du publicerar â inlĂ€gg, bilder, vad du gillar, vad du tittar extra mycket pĂ„, vilka vĂ€nner du interagerar med och vilka sidor du följer. Allt för att göra reklamen mer trĂ€ffsĂ€ker.
För 149 kronor i mÄnaden slipper du nu som anvÀndare viss riktad reklam. Vad som mer ingÄr i priset rÄder det fortfarande viss oklarhet i. Om du som betalanvÀndare tror att framtiden innebÀr en helt spÄrningsfri upplevelse gÄr du dÀremot bet.
ââDet Ă€r inte sĂ„ att apparna kommer att sluta följa ditt anvĂ€ndarbeteende. Det behövs ju delvis för att tjĂ€nsten ska fungera, men du slipper annonserna, sĂ€ger Brit Stakston.
Undvika EU-lagar
Lanseringen av en första betalversion för Instagram och Facebook kom som ett svar pÄ nya EU-regler om krav pÄ samtycke för att fÄ samla in data.
Tidigare i Är bötfÀllde bland annat Irlands dataskyddsmyndighet Àgarbolaget Meta pÄ mÄngmiljardbelopp för att ha brutit mot EU:s integritetslagar.
För Meta, som tjÀnar nÀstan alla sina pengar pÄ annonsintÀkter, blir de nya versionerna en prövning för att komma runt bÄde boten och lagstiftningen, sÀger Brit Stakston.
ââDet Ă€r ett försök att runda GDPR genom att fĂ„ ett godkĂ€nnande att fortsĂ€tta ge anvĂ€ndarna riktade annonser för tillgĂ„ng till en gratis plattform.
Enligt henne Àr sista ordet dock inte sagt frÄn EU-hÄll.
ââFrĂ„gan handlar om anvĂ€ndarna har förstĂ„tt vad de har gett samtycke till. Har de pĂ„ riktigt ingĂ„tt ett avtal dĂ€r de har tackat ja till riktade annonser? Det Ă„terstĂ„r att se.