Ămnet för dagens lektion: svensk diskrimineringslagstiftning. LĂ€raren Christina Johnsson, universitetslektor i offentlig rĂ€tt, exemplifierar med nĂ„gra fall dĂ€r elevers klĂ€dsel ifrĂ„gasatts och elever vill bli definierade med ett annat kön. Det utbryter en diskussion bland de ukrainska lĂ€rarna angĂ„ende könsidentitetsfrĂ„gan.
ââDet Ă€r kanske lite ovant för oss, men en det Ă€r inget helt nytt eller chockerande. Jag har haft en kvinnlig elev som ville vara en pojke och bytte namn, berĂ€ttar Hanna Karasevych under kafferasten.
Malmö först ut
Malmö universitet Ă€r först ut i landet med att arrangera introduktionskursen som görs pĂ„ uppdrag av Skolverket. De ukrainska lĂ€rarna ska fĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper om det svenska skolsystemet och relationen mellan lĂ€rare och elev. Ăven mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, kulturella frĂ„gor och skolans demokratiuppdrag stĂ„r pĂ„ schemat.
ââDen ukrainska skolan pĂ„började för nĂ„gra Ă„r sedan en stor förĂ€ndring frĂ„n en sovjetiskt prĂ€glad skola till en skola dĂ€r eleven Ă€r i centrum. Sedan kriget brutit ut har jag verkligen förstĂ„tt vilket stort ansvar lĂ€raren har för att skapa en identitet hos vĂ„ra framtida samhĂ€llsmedborgare, sĂ€ger Olga Skozyk.
ââDen ukrainska skolan borde ha mer inslag av diskrimineringsfrĂ„gor, för den har stora luckor nĂ€r det gĂ€ller detta, sĂ€ger Iryina Kliuchnikova.
Svensk skola vÀntar
Tanken med fyraveckorskursen Àr att de ukrainska lÀrarna till höstterminen ska vara förberedda för att börja jobba, till exempel som lÀrarassistenter, med ukrainska elever som gÄr i svenska skolor. Och det Àr nÄgot som de alla ser fram emot.
ââBara att komma tillsammans med andra lĂ€rare frĂ„n Ukraina hĂ€r pĂ„ kursen har varit till stor glĂ€dje för oss, alla ler mer och mer för varje dag. Jag har varit lĂ€rare i 20 Ă„r och har en stor passion för att undervisa. Jag Ă€r engelsklĂ€rare och hoppas kunna undervisa i nĂ„gon svensk skola. Men vilket jobb som helst Ă€r ok, jag vill ha tillbaka skolan i mitt liv, sĂ€ger Hanna Karasevych.
FrÄgan om elevers klÀdsel engagerade flera i klassen.
ââDet Ă€r ingen stor frĂ„ga i Ukraina, men det Ă€r en komplicerad frĂ„ga och det Ă€r bra att vi fĂ„tt diskutera den. Vi Ă€r mycket tacksamma för den hĂ€r kursen och att fĂ„ möjlighet att arbeta i skolan. Alla har olika mĂ„l och förvĂ€ntningar men vi vill alla ha en nystart hĂ€r i Sverige, sĂ€ger Tetiana Petrushehak.
ââ- Vi kan lĂ€ra en del av det svenska systemet men vi kan inte kopiera det rakt av. Det finns skillnader i mentalitet, identitet och annat, inflikar Olga Skozyk.
Fler kurser pÄ G
LÀraren Christina Johnsson Àr imponerade av sina studenters kunskapsnivÄ.
ââDe besitter en fantastisk kompetens som kommunerna borde ta till vara. I vissa delar verkar dessutom det ukrainska skolsystemet vara mer utvecklat Ă€n det svenska, sĂ€ger Christina Johnsson.
Hon har noterat att de ukrainska lÀrarna stÀller samma typ av frÄgor som andra lÀrare eller lÀrarstudenter.
ââMen det verkar vara viktigt att vara i den professionella sfĂ€ren, att bara prata om lĂ€raruppdraget och att inte beröra temat att de Ă€r flyktingar, sĂ€ger Christina Johnsson.
Malmö universitet planerar att till nÀsta lÀsÄr sÀtta ihop en högskolepoÀngsgivande kurs med ett liknande innehÄll i samarbete med Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Högskolan Dalarna. PÄ lite lÀngre sikt kan det ocksÄ bli ett kurspaket som ska kunna anvÀndas Àven för flyktingar med lÀrarbakgrund frÄn andra lÀnder Àn Ukraina.