Dessutom, tror de, gick bildandet av jorden mycket snabbare Àn vad man hittills trott.
ââAntagligen tog det "bara" fem miljoner Ă„r, att jĂ€mföra med de trettio till hundra miljoner Ă„r som den nuvarande teorin sĂ€ger, berĂ€ttar Anders Johansen, professor i astronomi vid Lunds universitet, som Ă€r en av forskarna bakom den helt nya och möjligtvis kontroversiella teori om hur jorden (och mĂ„nen) bildades.
Till en början bestod vÄrt solsystem bara av en roterande skiva av gas och stoft i utkanten av vÄr galax Vintergatan.
Det Àr forskarna överens om.
Men sÄ, för en sisÄdÀr 4,6 miljarder Är sedan, började detta material att klumpa ihop sig. Men medan den gÀngse teorin sÀger att jorden frÀmst uppstod genom kollisioner mellan asteroider, det vill sÀga större stenar, tror Anders Johansen vid Lunds universitet och hans kollegor vid Köpenhamns universitet, att det var de allra minsta gruskornen som började sÀtta sig samman, framför allt smÄ klumpar av is och kol.
ââUngefĂ€r som smutsigt hagel. Till en början var partiklarna inte större Ă€n nĂ„gra tusendels millimeter, sĂ€ger Anders Johansen.
En babyplanet
PÄ sÄ sÀtt, föreslÄr forskarna nu i Science Advances, bildades ett förstadium till det vi nu kallar för jorden, en sorts babyplanet som inte hade mer Àn en procent av den nuvarande jordens massa och som till största del bestod av av is och kol. DÀrutöver var denna planet mycket kall, kanske bara nÄgot hundratal grader över den absoluta nollpunkten.
ââI universum finns det gott om bĂ„de is och kol. Det tror man kanske inte, men mĂ„nga kometer och asteroider kan bestĂ„ av 30 procent is och stora mĂ€ngder kol, sĂ€ger Anders Johansen.
Jordens massa, dÀremot, utgörs bara av 0,1 procent vatten och ungefÀr lika lite kol.
ââDet Ă€r konstigt och har lĂ€nge varit nĂ„got av ett mysterium, att jorden innehĂ„ller sĂ„ lite vatten och kol, sĂ€ger Anders Johansen.
Ăven detta kan den nya teorin förklara. För dĂ€refter, föreslĂ„r forskarna, drog babyplaneten till sig mĂ€ngder av millimeterstora gruskorn. NĂ€r dessa gruskorn landade pĂ„ det som skulle bli jorden frigavs energi i form av vĂ€rme, varpĂ„ mycket av isen förĂ„ngades och kolmolekylerna löstes upp och försvann i form av flyktiga kolvĂ€ten.
ââNĂ€r saker faller, Ă€ven om de Ă€r smĂ„, frigörs energi och vĂ€ldigt mĂ„nga smĂ„stenar frigör lika mycket energi som en större asteroid. Isen förĂ„ngades och det som skulle bli jorden blev varmare. Det skulle kunna förklara varför jorden innehĂ„ller förhĂ„llandevis lite kol och vatten. Det skulle ocksĂ„ innebĂ€ra att vattnet pĂ„ jorden fanns hĂ€r redan frĂ„n början, sĂ€ger Anders Johansen.
Ny teori om mÄnen
Efter ungefĂ€r fem miljoner Ă„r tog smĂ„stenarna slut och jorden hade bildats. Dock inte den jord sĂ„som vi kĂ€nner till den i dag, för Ă€nnu fanns inte mĂ„nen. Ăven dĂ€r har forskarna en ny teori för hur den kan ha bildats.
Eftersom den kemiska sammansÀttningen pÄ jorden och mÄnen Àr sÄ lika, Àr de flesta astronomer överens om att den tidiga jorden mÄste ha kolliderat med en frÀmmande himlakropp 30 till 50 miljoner Är efter det att jorden bildades. Denna planet, som kallas för Theia, var lika stor som Mars ungefÀr, och enligt den rÄdande teorin kom denna himlakropp utifrÄn. Kollisionen resulterade i att en stor del av jordens mantel slets bort, material som dÀrefter klumpade sig samman och blev till mÄnen. DÀrav likheten mellan jorden och mÄnen rent kemiskt.
Anders Johansen och hans kollegor tror ocksÄ pÄ den sÄ kallade kollisionsteorin. Men de tror att smÀllen i stÀllet skedde med en icke lÀngre existerande stenplanet som en gÄng i tiden tillhörde vÄrt eget solsystem.
ââUtöver Merkurius, Venus, jorden och Mars, tror vi att det fanns en femte stenplanet som antagligen lĂ„g mellan jorden och Mars, sĂ€ger Anders Johansen.
En planetkollision
Vid nÄgot tillfÀlle, kanske pÄ grund av Jupiters gravitation, blev dock systemet instabilt, varpÄ jorden och Theia kolliderade.
ââOm det var en planet som kom lĂ€ngre bortifrĂ„n, borde skillnaden mellan jorden och mĂ„nen vara större, men det Ă€r det inte. Theia hade antagligen exakt samma komposition som jorden, eftersom de hade bildats i nĂ€rheten av varandra och frĂ„n samma slags smĂ„stenar som bildade jorden, sĂ€ger Anders Johansen.
Forskarna bygger sina slutsatser bland annat pÄ noggranna analyser av meteoriters isotopkompositioner och hur dessa skiljer sig Ät i förhÄllande till jorden.
Hur de nya teorierna kommer att tas emot av forskarsamhÀllet vet dock Anders Johansen Ànnu inte.
ââVi fĂ„r se. Kollegorna Ă€r inte alltid sĂ„ positiva av sig, men de tre som (vetenskapligt) granskade den hĂ€r artikeln var vĂ€ldigt positiva, vilket förvĂ„nade mig, sĂ€ger han.