Detta vet vi om nya omikronvarianten

Den nya undervarianten av omikron, BA.2, ökar stadigt i Sverige. Men vilken betydelse har det – och hur oroliga ska vi vara? Vi reder ut vad som just nu Ă€r kĂ€nt om den ”nya kusinen” till ursprungliga omikron.

En ny undergrupp av omikronvarianten av det nya coronaviruset sprider sig över Sverige, men vad vet vi om den? Bilden Àr en illustration. Arkivbild.

En ny undergrupp av omikronvarianten av det nya coronaviruset sprider sig över Sverige, men vad vet vi om den? Bilden Àr en illustration. Arkivbild.

Foto: Stefan Hörberg / Rithuset AB / TT

Vetenskap2022-02-03 06:40

Knappt hade den ursprungliga varianten av omikron, BA.1, blivit den dominerande orsaken till infektioner med coronaviruset vĂ€rlden över – förrĂ€n forskarna fick upp ögonen för nĂ€sta variant, BA.2. Den har ibland kallats en ”nĂ€ra kusin” till ursprungliga omikron eftersom de Ă€r sĂ„ pass lika.

1. Hur spridd Àr BA.2 i Sverige?

Sedan det första fallet hittades i Sverige i slutet av november har totalt 1 087 fall bekrĂ€ftats med sĂ„ kallad helgenomsekvensering, dĂ€r virusets hela arvsmassa undersöks, enligt FolkhĂ€lsomyndighetens senaste siffror. Men eftersom bara ett urval av proverna sekvenseras Ă€r det troligen betydligt fler i verkligheten.

Trenden Àr att BA.2 ökar stadigt. Den senast tillgÀngliga statistiken Àr frÄn vecka 3 och dÄ utgjorde den 38 procent av de sekvenserade fallen, enligt FolkhÀlsomyndighetens preliminÀra siffror som Ànnu inte Àr fullstÀndiga. Det kan jÀmföras med 21 procent vecka 2, och 11 procent Ärets första vecka.

Mest spridd Àr den Àn sÄ lÀnge i södra och vÀstra Sverige. I Danmark, dÀr BA.2 gjorde sitt intÄg tidigare, utgör den nu en klar majoritet av fallen.

Det sannolika Àr att utvecklingen hÀr i Sverige gÄr samma vÀg, tror Jan Albert, professor i mikrobiologi och smittskydd vid Karolinska institutet.

– Men om den tar över till 100 procent eller en mindre andel Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga.

Även Magnus GisslĂ©n, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överlĂ€kare pĂ„ Sahlgrenska universitetssjukhuset, tror att det Ă€r sannolikt – men inte sĂ€kert.

– Det Ă€r inte sjĂ€lvklart, utan det kan bero pĂ„ olika omstĂ€ndigheter kring smittspridningen. Det kan ha varit ett eller flera superspridartillfĂ€llen i Danmark som lett till ett övertag för BA.2, och det blir viktigt att hĂ„lla koll pĂ„ utvecklingen framĂ„t.

2. Hur mycket mer smittsam Àr BA.2 jÀmfört med föregÄngaren?

Danska Statens Serum Institut, SSI, har uppskattat att BA.2 Ă€r omkring 1,5 gĂ„nger sĂ„ smittsam som den ursprungliga omikronvarianten. Risken för att en smittad person sprider viruset till andra i samma hushĂ„ll var ocksĂ„ nĂ„got högre med BA.2 Ă€n med BA.1, enligt preliminĂ€ra data frĂ„n en studie dĂ€r 8 500 danska hushĂ„ll analyserades.

Men dÄ föregÄngaren Àr sÄ enormt smittsam och spridningen gÄr sÄ fort sÄ pÄverkar BA.2 inte mer Àn pÄ marginalen, bedömer Magnus Gisslén.

– Jag tror att det spelar en förhĂ„llandevis liten roll. SĂ„klart kan nĂ„got fler hinna bli smittade om vi har ett Ă€nnu mer smittsamt virus, men eftersom ursprungsvarianten Ă€r sĂ„ otroligt smittsam sĂ„ Ă€r det svĂ„rt att tro att BA.2 pĂ„verkar utvecklingen i stort, Ă„tminstone i nĂ€rtid, sĂ€ger Magnus GisslĂ©n.

3. Vilket skydd ger vaccinerna mot BA.2?

Covid-19-vaccinerna har visat sig ge svagare skydd mot att bli smittad med den ursprungliga omikron-varianten jĂ€mfört med tidigare varianter av sars-cov-2, viruset som orsakar covid-19. DĂ€remot Ă€r det tydligt att samtliga vacciner som anvĂ€nds i Sverige – sĂ€rskilt efter tre doser – ger starkt skydd mot allvarlig sjukdom och död.

Och Àn sÄ lÀnge finns inget som talar för att den nya BA.2-varianten skulle ha lÀttare för att slinka förbi det skyddet. Det bekrÀftas ocksÄ av preliminÀra data frÄn Danmark, Àven om utvecklingen behöver följas under en lÀngre tid för att kunna veta sÀkert.

– Det finns inget som talar för nĂ„gon avgörande skillnad. SĂ„ hĂ€r lĂ„ngt verkar skyddet likt det vi fĂ„r mot ”vanlig” omikron, men det saknas mycket kunskap, sĂ€ger Jan Albert.

Hur lÀnge immuniteten frÄn vaccinerna hÄller sig Àr Ànnu osÀkert nÀr det gÀller samtliga virusvarianter, framhÄller Magnus Gisslén. Men det viktiga Àr att skyddet mot allvarlig sjukdom verkar bestÄ under en lÀngre tid.

– Skyddet mot att bli smittad gĂ„r ganska snabbt ner, Ă€ven efter tredje dosen Ă€r det kanske som mest 50 procent efter nĂ„gra mĂ„nader, uppskattningsvis. Men det viktiga Ă€r att skyddet mot att bli allvarligt sjuk eller fĂ„ lĂ„ngdragna besvĂ€r hĂ„ller i sig. Och skyddet mot allvarlig sjukdom kommer sannolikt ocksĂ„ gĂ€lla nya framtida virusvarianter, sĂ€ger Magnus GisslĂ©n.

4. Orsakar BA.2-varianten mer allvarlig sjukdom?

Även hĂ€r Ă€r kunskaperna Ă€nnu begrĂ€nsade, men preliminĂ€ra siffror frĂ„n Danmark visar ingen skillnad i risken att lĂ€ggas in pĂ„ sjukhus för personer smittade med BA.2 jĂ€mfört med BA.1. Och varken Magnus GisslĂ©n eller Jan Albert ser nĂ„got som pekar mot att BA.2 orsakar svĂ„rare sjukdom Ă€n den tidigare omikronvarianten, som ju bedöms vara ”snĂ€llare” Ă€n delta och andra tidigare varianter av viruset.

5. Kan man bli smittad med BA.2 om man redan haft den ursprungliga omikron-varianten?

Det har förekommit rapporter om personer som varit infekterade med omikron och sedan Äkt pÄ en ny sjukdomsomgÄng med BA.2-varianten. Men eftersom de tvÄ varianterna Àr relativt lika varandra Àr chansen stor att vÄrt immunförsvar kÀnner igen och reagerar pÄ den nya varianten.

DÀrför bedömer Magnus Gisslén det som ganska osannolikt att man ska Äka pÄ en andra omikron-omgÄng tÀtt efter att man tillfrisknat.

– Jag har inte sett nĂ„gra övertygande bevis för det, Ă€ven om det nog kan förekomma i enstaka fall. Dessa tvĂ„ virusvarianter Ă€r Ă€ndĂ„ relativt lika varandra och dĂ€rför tror jag att de flesta som haft den ursprungliga fĂ„r en immunitet Ă€ven mot BA.2.

6. Kan spridningen av BA.2 förlÀnga pandemin?

Den risken finns, bedömer Jan Albert, Àven om det Àr svÄrt att förutspÄ med sÀkerhet.

– Det kan vara sĂ„ att den hĂ€r spridningen av BA.2 skulle kunna pĂ„gĂ„ lĂ€ngre Ă€n om vi bara haft den vanliga varianten av omikron. Det har i första hand att göra med den höga smittsamheten – att fler Ă„ker dit, sĂ€ger Jan Albert.

Även Magnus Gisslen menar att risken finns, men han tror att den Ă€r ganska liten. Kanske kan det bli tvĂ€rtom.

– NĂ„got som kan göra att BA.2 förlĂ€nger pandemin Ă€r om personer som redan haft omikron kan smittas igen med BA.2, men för mig kĂ€nns det osannolikt. Om den hĂ€r varianten Ă€r mer smittsam skulle den ocksĂ„ kunna skynda pĂ„ utvecklingen och pĂ„ sĂ„ vis förkorta pandemin, men det Ă€r bara en gissning.

7. SÄ hur oroliga ska vi vara för BA.2?

Magnus Gisslén betonar att det Àr viktigt att myndigheterna noga övervakar de nya virusvarianter som dyker upp och ser hur de pÄverkar hÀlsan eftersom mycket Ànnu inte Àr kÀnt.

– Men att BA.2 skulle stĂ€lla till det – bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller hur lĂ„ngdragen smittspridningen blir och risken att bli allvarligt sjuk – det tror jag inte att man behöver vara orolig för.

TT: Det lÄter hoppingivande?

– Ja, jag hoppas att jag har rĂ€tt.

FAKTA: Virusvarianter

Den variant av omikron som dominerat i Sverige hittills, BA.1, har cirka 60 mutationer som skiljer sig frÄn den ursprungliga varianten av sars-cov-2, viruset som orsakar covid-19. Drygt hÀlften av dem finns i det viktiga spik-proteinet som viruset anvÀnder för att ta sig in i kroppens celler.

UngefĂ€r hĂ€lften av mutationerna hos BA.1 finns Ă€ven hos den nya undervarianten BA.2. Men utöver dessa har BA.2 runt 30 ”egna” mutationer, vilket gör att undervarianterna kan skiljas Ă„t genom sekvensering. Även vissa av dessa mutationer finns i virusets spikprotein.

FolkhÀlsomyndigheten övervakar förekomsten av tre undergrupper av omikron: BA1. BA.2 och BA.3, genom sÄ kallad helgenomsekvensering. I Sverige Àr BA.1 fortfarande den dominerande undergruppen, medan BA.2 ökar och BA.3 hittills inte pÄvisats hÀr.

BA.2 har spridit sig till alla vÀrldsdelar, men förekomsten har hittills varit högst i Danmark, Sverige och Indien. Senaste tiden har BA.2 Àven ökat i Storbritannien, Frankrike och Norge.

KÀllor: Jan Albert, professor vid Karolinska institutet, FolkhÀlsomyndigheten.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!