Elkommunen Jokkmokk dyr att värma
Samtidigt som Jokkmokksborna följer striden om styret av kommunens värmeverk har de bland Norrbottens dyraste fjärrvärme. - Det är inte dyrt om man jämför med alternativen, kommenterar Claes Marcusson, sparkad VD i kommunbolaget.
AVSTÅR. Enligt Claes Marcusson avstår många att ansluta till fjärrvärme utan har i stället kvar eluppvärming, trots att det är dyrare.
Foto: Agneta Nyberg
- Jag kan inte svara på det. Det har varit stora investeringar på senare tid, som pelletpannan, men det har varit dyrt tidigare också. Du ska fråga styrelsen eller Claes Marcusson, säger kommunalrådet Anna Hövenmark. Kommunchefen Claes Marcusson är ex-VD i värmeverket. Andra högre
- Vår taxa är inte dyrast i Norrbotten, jag vet att Arvidsjaur ligger högre och vi ligger ganska nära Gällivare och Kiruna, enligt den jämförelse jag har tillgång till. Högsta taxorna finner du i värme från Fortum och Vattenfall och vi har åtminstone 50 kommuner efter oss i Sverige, säger Claes Marcusson., Arvidsjaur, som omnämns, har så sent som för några år sedan byggt en fjärrvärmeanläggning och börjat bygga ut nätet. Fast i riksundersökningen Nils Holgersson, med jämförelse av boendekostnader, har ingen fjärrvärme i Arvidsjaur tagits med. Med frågetecken för Arvidsjaur är Jokkmokk dyrast i länet, med kostnaden 148:84 kronor per kvadratmeter. Därnäst följer Övertorneå, med 134:86 kronor. Bland små jämförbara kommuner i Norrbotten ligger Älvsbyn lägst, med 107:79 kronor. Samtliga av dessa kommuner elda med trädbränslen. Medel i riket är 129:10 kronor per kvadratmeter. Vattenfallsägda värmeverket i Kalix tillhör de som höjt priset mest i landet på senare tid men ligger ändå under medel i riket. Präglad av Vattenfall
Claes Marcusson säger att Jokkmokk är en kommun med mycket av eluppvärmning. Det har visat sig icke lönsamt för bolaget att bygga ut fjärrvärmenätet och ta in fler kunder men politikerna har sagt att det ändå ska göras, reflekterar han. - Jag ser att Boden har en gräns på 70 procent i anslutningsgrad för att bygga fjärrvärme på ett område. Det kan vi aldrig ha utan vi bygger ändå. Fastigheterna ligger inte lika tätt som på andra håll och det finns de som avstår anslutning och har kvar eluppvärmning, trots att det är dyrare. Vi har heller inte ägnat oss åt marknadsföring utan tar in de som kommer, säger Claes Marcusson. En övergång till andra bränslen är svår att göra, menar han. I och med att de stora pappersindustrierna i Karlsborg och Piteå byggt nya energianläggningar, med behov av trädbränslen, är marknaden närmast borta.
BAKGRUND/
NILS HOLGERSSON
Kostnaderna för elström, värme, vatten-avlopp och avfall har jämförts mellan kommuner.
Utgångspunkten har varit kostnaderna för att hålla igång en jämförbar bostad i varje kommun. Utöver att kora totalsegrare har jämförelser gjorts mellan kommuner av ungefär samma storlek: Medelkostnaden per kvadratmeter för bostaden i en kommun med över 35.000 invånare är 253 kronor. I Luleå är kostnaden 199:62 kronor per kvadratmeter och i Piteå 218:43 kronor. Medelkostnaden i kommuner med 15.000-35.000 invånare är 267 kronor per kvadratmeter. Boden ligger på 214:09 kronor. Gällivare, Kalix och Kiruna är alla dyrare än medelkommunen i landet. För kommuner med mindre än 15.000 invånare är medelkostnaden per kvadratmeter 281:40 kronor. Övertorneå och Jokkmokk ligger högre.Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!