"Jokkmokk förlorade på vattenkraften"
Återbäring från vattenkraften till Lule älvdal, där Jokkmokk och Gällivare får mest. Det föreslås av Jokkmokks kommunalråd Anna Hövenmark.- Det här vore naturligt, vi har ju förlorat mest.
Hon kan driva frågan i föreningen Sveriges vattenkraftskommuner som ny ledamot där. Föreningen har i dagarna vänt sig till regeringen med krav på återbäring från vattenkraften till regioner där den skapas.
Bättre utan Vattenfall
Krav på återbäring har genom åren haft olika former, och det är flera årtionden sedan första förslaget lämnades
Är en återbäring realistisk?
- Jag börjar bli tveksam men vill ändå sitta med och försöka lösa problemet. Jag är starkt för en återbäring. Nu är vi ungefär lika många i Jokkmokk som innan utbyggnaden av vattenkraften. Jag tror vi klarat oss bättre utan den. Det byggdes skolor, idrottsplatser och mycket annat. Det var bra, men det ska underhållas. Under utbyggnadstiden försvann entreprenörskapet, nu tror jag det är på väg tillbaka, säger Anna Hövenmark. Hon anser också att turismen tappat i utveckling på att naturvärden försvann.
Jokkmokk får ungefär 20 miljoner kronor per år i bygdemedel från vattenkraften. Det är lite, och länsstyrelsen beslutar om fördelningen, klagar Anna Hövenmark. Jokkmokks kommun borde ha beslutanderätt, anser hon.
Det gamla återbäringskravet går ut på att återföra ett öre per producerad kilowattimme till vattenkraftsregionerna. Den modellen tror Anna Hövenmark är körd. Sveriges vattenkraftskommuner förelår nu att en tredjedel av statliga fastighetsskatten från vattenkraftsanläggningar ska tillfalla vattenkraftsbygder. Det skulle ge 700 miljoner kronor att fördela. Det är därifrån en procentuell fördelning inom Luleå älvdal kan ske.
Pengarna till Jokkmokks kommun skulle kunna gå till att bekosta medfinansieringen i EU-projekt eller till näringslivsutveckling i stort, resonerar Anna Hövenmark.
Så jobbar vi med nyheter