Det finns små möjligheter att på juridisk grund ställa anspråk, konstaterar han.
- Det borde vara möjligt ta ut en miljöavgift för intrånget. Den skulle kunna hanteras regionalt eller kommunalt och användas till föreningslivet, näringslivet och kanske gå in i budgeten, säger kommunalrådet.
Han är emellertid positiv till gruvdrift.
- Det skulle ge arbetstillfällen.
"De flesta för"
Arne Wallmark, åkare i Randijaur, tror att de flesta i kommunen är för gruvdrift.
- De som är emot är miljöpartister, miljönissar och samer. Jag har själv inga barn och kanske hinner jag inte vara med om det här men man måste tänka framåt. Gruvdrift ger arbetstillfällen och ett uppsving för affärer och det skulle flytta hit folk, säger han.
I dagarna åker kommunpolitiker till Pajala för att ta lärdom.
- Vi är rädda för det här med fly in-fly out. Under uppbyggnadsperioden kommer vi att ha det men när driften går igång vill vi undvika det, säger Stefan Andersson. Jokkmokks kommun arbetar med planer för att hantera en ny situation, uppger han.
Det finns arbetskraft från Jokkmokk som jobbar i Malmfälten, de kan få jobb hemmavid.
Andra kan flytta till Jokkmokk. Skattekraften stärks.
Hålla emot
Kommunalrådet har inte samma förväntningar som Pajala om befolkningsökning.
- Vi kan åtminstone hejda tappet. I första hand behöver vi 40-50 invånare mer per år för att täcka det.
Utöver gruvjobb tror Andersson på utvecklad besöksnäring och entreprenörsjobb med maskiner och andra näringar.
Slår ut?
Renskötsel påverkas. Frågan är också om naturnära turism är förenlig med miljöstörande gruvindustri.
- Vår bedömning är att det inryms. Jokkmokks kommun är på 20.000 kvadratkilometer. Här berörs 1,5 promille av totalen. Det beskrivs nu som om Randijaur vore orört, men där har vattenkraften påverkat och vi har nästan ingen turistverksamhet där.