Lämningar från 1600-talet undersöks

I augusti bär det av till fjällvärlden för gänget som ska kartlägga de gamla gruvområdena i Sarek och Padjelanta. Både kända och okända platser och lämningar, som använts redan under 1600-talet, ska utforskas i projektet som leds av Tim Senften. Medföljer gör även Kenneth Awebro som står för den vetenskapliga delen och två arkeologer som gör utgrävningarna.
- Vid Ruotevare ovanför Kvikkjokk finns Sveriges mest säregna plats för försvarsarbete, vill jag påstå. Det finns upp emot 500 rektangulära och prydligt upplagda stenhögar, från det som hackats fram under brytning. Högarna kom till mellan åren 1870 - 1900 då dåvarande gruvlag krävde att sådana högar anlades, för att markera att gruvbrytning pågår och visa inmutningen. Det kallades försvarsarbete och är ännu ganska outforskat. Prästen från Kvikkjokk kom dit för att räkna och mäta högarna och var den som skrev på så att arbetarna sedan fick betalt. Männen i gruvan jobbade på ackord, säger Tim Senften som tidigare kartlagt Ruotevare utanför Jokkmokk.
Där upptäckte han att Norrbottens allra första järnmalmsbrytning ägt rum år 1638.

Helt outforskade
Nu är det främst lämningar kring Lanjektjåkkå i Sarek och Festajaure i Padjelanta som ska utforskas. Vissa gruvbrytningar är ännu helt outforskade. I den gamla silvergruvan i Silpatjåkkå, från 1600-talet, ska de kvarlämnade grunderna och husresterna efter bostäderna undersökas.
- Vi vill också veta hur de levde där uppe på kalfjället, fem mil ovanför trädgränsen, hur husen var byggda, vad de åt och om det fanns kvinnor där, säger Tim Senften.
Genom tidigare samarbete mellan Senften och Awebro, där kartläggning har jämförts med vetenskapliga dokument, har vissa upptäckter gjorts. Bland annat framkom lite mygel mellan prosten i Kvikkjokk och några av fjällgruvans män.
- Några inmutningar fanns inte registrerade. Men det finns kvittenser mellan arbetarna och prästen som skrivit intyg på utfört arbete. Förmodligen hade de ingått en överenskommelse om saken och delade på pengarna som betalades ut, säger Tim Senften.
Bland de forna gruvområdena finns rester av flera gruvstugor kvar, bland annat från en timring med två kammare och kök. Hur timret fraktats dit samt hur byggkonstruktionen sett ut har avgörande betydelse för historien som kan förändras i och med nya rön, enligt Senften.
- Det finns många berättelser från Sarek och Padjelanta som ger ett historiskt och kulturellt mervärde. Bland annat finns många begravda vid Alkavare kapell från 1700-talet. Och två personer, oberoende av varandra, har varnat mig för Nila-gubben som har visat sig vid den outforskade gruvan Falk-Nila. Först hade de sett kråkorna komma och sedan dök en man fram, klädd i vadmalsbyxor och någon sorts sjömansjacka, som närmade sig. De packade ihop och drog iväg direkt, säger Tim Senften.

Sätta livet till
Enligt honom drevs Falk-Nila av två män under 1800-talet. En av dem fick sätta livet till på platsen som ligger vid den södra sidan av sjön Festajaure. Men lämningarna av gruvhål och bostäder, som hittills är helt okända, ska sökas fram och undersökas.
Om Nila-gubben visar sig återstår att se.
- Då tar jag fram digitalkameran. Men jag är glad att jag inte åker dit ensam, säger Tim Senften.
Åtta olika platser i fjällvärlden ska besökas. Gruvhål, orter, bostäder och andra lämningar ska synas ordentligt för att dokumenteras.
Projektet sker i samverkan med Ájtte fjäll- och samemuseum, Sparbanken Nord, Jernkontoret, Stockholm universitet och utbildningsföretaget Laplandica. Det sistnämnda drivs av Tim Senften i Jokkmokk.