Lassokastet blev räddningen
Renskötaren passerade Notudden och slängde en blick över isen. Det blev räddningen för Mikael Vikström som drogs upp från vaken med hjälp av ett lassokast. - Jag såg bara huvudet sticka upp och trodde först att det var en kikpimplare men förstod att det var något fel då jag inte såg några ben, säger Lars-Anders Gillenbjörk.
LYCKLIGT SLUT. "Jag förstod att det var bråttom och slängde ut lassot som han fick tag i", säger Lars-Anders Gillenbjörk som drog upp Mikael Vikström från isvaken där han trodde han skulle bli kvar för gott i fredags.
Foto: Agneta Nyberg
- Jag tittade ut mot isen där det brukar vara folk och pimpla. Jag såg ett huvud sticka upp och trodde att det var någon som låg och kikpimplade. Men det såg konstigt ut så jag tittade igen, en ryggsäck stod på isen och skymde pimplaren men sedan såg jag att det inte fanns några ben, bara ett huvud och armar stack upp, säger Lars-Anders Gillenbjörk.Han tvärvände i kurvan, körde tillbaka till parkeringsfickan, hämtade kastlinan från skotern på lastbilsflaket och sprang upp på plogkarmen.- Tar du dig upp? ropade han till mannen i vaken och fick ett nej till svar.Med snabba språng var han framme vid iskanten och kastade ut lassot till mannen i vaken som kunde greppa linan. Med gemensamma krafter kom
Mikael Vikström upp på torra land, rejält nedkyld då han legat i det iskalla vattnet uppskattningsvis två minuter.Isen brast
- Jag orkade inte ta mig upp, isen brast hela tiden. Jag bottnade men stod i vatten upp till halsen och försökte trycka mig upp med benen, men det gick inte. Isen gick sönder. Jag hade inte orkat många minuter till och hann tänka att jag kommer att drunkna, jag ropade på hjälp men det var ingen som hörde, säger Mikael Vikström som är tacksam mot sin livräddare.Nu blir det inget mer pimpelfiske för Mikael Vikström ett tag framöver. Han skulle gena över isen som är en populärt fiskeställe för att komma till en bra harrplats.Lika tacksam
- Jag fick av mig ryggsäcken med isborren och slängde upp den på kanten. Sedan tog jag mig ingenstans. Det var nära att jag drunknat. Om inte Lars-Anders kommit hade jag legat på botten. Han sprang fort, säger Mikael Vikström.Livräddaren, som körde hem pimplaren för att han skulle få värma upp sig efter nedkylningen, är lika tacksam.- Det hade känts hemskt om jag inte hade tittat en extra gång och bara kört förbi och sedan fått veta att han drunknat, säger Lars-Anders Gillenbjörk.Tack vare lastbilen såg han över den höga plogkarmen. Ett par blåfrusna fötter och en förlorad sko blev sviter av händelsen som kunde slutat illa om det inte vore för Lars-Anders Gillenbjörk och hans lasso.
Så jobbar vi med nyheter