Justitiekanslern: ”Vårt mål är inte att vinna”

I dag tar den sin början. Andra ronden av Girjas-målet. Ännu en maratonrättegång inleds. Denna gång vid Hovrätten i Umeå. På ena sidan står staten och på den andra Girjas sameby. Men i grunden har båda parter samma mål – ett klarläggande.– Vårt mål är inte att vinna i första hand. Vi vill få klarlagt hur det verkligen förhåller sig, säger justitiekanslern, Anna Skarhed.

Foto: Pär Bäckström

KIRUNA2017-11-06 06:00

Vid förhandlingarna i Gällivare Tingsrätt blev det tydligt hur komplicerad och snårig sakfrågan är. Under 18 förhandlingsdagar med start i maj, 2015, stöttes och blöttes mycket gamla lagar, upplåtelser och kungliga bestämmelser, som lyftes fram i förhandlingen. Det var upp till rätten att orientera sig i bevismaterialen från båda parter. Det gjorde man så småningom. Beslutet var enhälligt och Tingsrätten gick på samebyns linje. Girjas sameby fick rättigheterna att förvalta jakten och fisket.

– Det var otroligt skönt. Hela processen var så otroligt kränkande. Staten valde att ifrågasätta mig och mitt folks rätt. Jag blev kränkt när staten inledde med sin strategi. Från den stunden blev Girjas-målet politiskt laddat, säger Matti Berg, frontfigur och ordförande i Girjas sameby.

Från statens håll har aldrig ambitionen varit att kränka, menar Justitiekanslern. Men målet är svårtytt och man måste se till historien, också juridiskt, för att få bilden klarlagd. Efter statens överklagan är det nu upp till Hovrätten att antingen förkasta eller styrka Tingsrättens tidigare dom.

– Vi vill pröva det här ända upp till högsta instans om det är nödvändigt. Det är en oerhört principiellt viktig fråga som behöver fastställas, säger Anna Skarhed.

Där är parterna överens:

– Vi anser också att det måste fastläggas juridiskt. Vi vet ju vad vi anser att vi har rätt till men någonstans måste rättsläget kartläggas, säger Matti Berg.

Sedan många år utövar staten i praktiken rättigheter till jakten och fisket i fjällvärlden. Samtidigt anger rennäringslagen att det är samerna som äger rätten till jakt och fiske i fjällen. Det är den här juridiska tvetydigheten som är grunden till samebyns stämning mot staten. Staten hävdar sin rätt som fastighetsägare över marken och att staten i egenskap av fastighetsägare därför har jakt- och fiskerätt på området.

– Vi har tidigare haft mål med liknande frågeställningar. Nu måste det fastläggas i lagstiftningen hur lagen ska förhålla sig till verkligheten, säger Anna Skarhed.

– Det är aldrig bra att leva med ett otydligt regelverk. Det skapar konflikter och frågetecken i onödan. Från samebyns sida så måste det här fastläggas för att vi ska kunna bedriva en rationell renskötsel, säger Matti Berg.

Är ägandeskapet eller nyttjanderätten viktigast för er?

– För samebyns del är nyttjanderätten jätteviktig, för renskötseln. Men vi måste också kunna ha inflytande på hur övriga medborgare använder markerna. Vi måste kunna bedriva vår näring, säger Matti Berg.

Vilka förväntningar har ni på förhandlingarna?

– I ett modernt samhälle måste det bli en modern tolkning av folkrätten. Förändringarnas vindar blåser vad gäller synen på urfolk och mänskliga rättigheter. Vi skulle aldrig ha behövt hamna i domstol från första början. Det borde ha löst sig politiskt för länge sedan, säger Matti Berg.

Måndag 08:30:

Rättegången inleds 08:30 på måndagen vid Umeå tingsrätt. Vår reporter på plats, Tommy Lundqvist rapporterar om att det redan är väldigt mycket människor utanför tingsrättens lokaler.

Bland åhörare finns artisten Sofia Jannok och konstnären Anders Sunna. Den sistnämnde har gjort ett konstverk tillägnat det omtalade Girjas-målet.

Hovrätten inleder med sakframställan i målet, en sakframställan som planeras att pågå i fem dagar. Själva rättegången beräknas pågå i fem veckor. Vi rapporterar kontinuerligt under dagen.

Grundfakta Girjas-målet:

Det handlar om 3562 kvadratkilometer mark som består av både land och vatten. Marken går under beteckningen Gällivare kronoöverloppsmark 2:1.

Girjas-målet har två parter. Staten som företräds av justitiekanslern och samebyn Girjas med jurister.

Girjas sameby fick rätt mot staten i den första rättsinstansen, Gällivare Tingsrätt, i en dom från februari i fjol.

I domen fastslog en enhällig Tingsrätt att samebyn har rätt att förvalta markområdet.

Staten överklagade Tingsrättens beslut och nu prövas målet i Hovrätten.

Hovrätten tar ställning till det material som Tingsrätten grundat sitt domslut på. Det är alltså inte ett nytt mål från grunden.

Hovrättsförhandlingen väntas pågå under fem veckor.

Stämningsbakgrund, Girjas-målet, SSR och Girjas ståndpunkt:

Fram till 1987 erkände staten samernas rättigheter till jakt och fiske i fjällen.

Sedan 1993 utövar staten i praktiken rättigheter till jakt- och fiske i fjällvärlden.

Jakten och fisket i fjällen förvaltas idag av Länsstyrelserna.

Jakt- och fiskeutredningen (SOU 2005:116) föreslog 2005 en förvaltningsmodell som skulle klargöra samernas rätt till jakt och fiske. SSR, Svenska samernas riksförbund, ansåg inte att modellen gav tydligt besked i frågan.

I maj 2009 lämnade Girjas sameby och SSR, in en stämningsansökan mot staten, till Gällivare tingsrätt.

I maj 2015 inleddes Tingsrättsförhandlingarna vid Gällivare tingsrätt. Förhandlingarna pågick under en dryg månad.

30-årig strid om fjälljakten. Statliga jaktregeländringar:

1986 – Ny jaktlag. Regeringen klubbar igenom beslutet om ny jaktlag. Propositionen skrivs under av statsrådet Ulf Lönnqvist och statsministern Ingvar Carlsson.

1989 - Sameting med inflytande över jakten föreslås. Den så kallade samerättsutredningen, lägger fram sitt förslag. Där föreslås bland annat inrättandet av ett Sameting med ansvar för jakt- och fiskeupplåtelser.

Senare samma år lägger Svenska jägareförbundet och Lantbrukarnas riksförbund fram gemensamt förslag om utökade möjligheter till jakt och fiske i fjällen.

1992 – Fri fjälljakt. Regeringen, under ledning av statsminister Carl Bildt, lägger fram propositionen, 1992/93:32, om samerna och samisk kultur, med förslag om inrättande av Sametinget samt att släppa jakten och fisket fritt i fjällen. Samebyarnas inflytande över jakten och fisket tas bort.

1993 - Sametinget inrättas. Fri fjälljakt verkställs.

1997 - Skärpta regler. Den socialdemokratiska regeringen skärper reglerna för utländska jägare:

”Rätt till sådan småviltsjakt och sådant handredskapsfiske på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som inte bedrivs yrkesmässigt skall upplåtas till den som är fast bosatt i Sverige, under förutsättning att:

1. någon olägenhet av betydelse inte uppkommer för rennäringen,

2. något hinder inte möter enligt bestämmelserna i 32 § rennäringslagen (1971:437), och att

3. jakten eller fisket inte inverkar menligt på miljön, turismen eller andra intressen. Vid upplåtelse av rätt till annan jakt eller annat fiske skall företräde ges sådana personer för vilka jakten eller fisket är av väsentlig betydelse för deras försörjning.”

2006 - Utredning. Antalet utländska jägare hade ökat stadigt på statens mark i fjällen. År 2005 köptes exempelvis 75 procent av alla jaktkort i Kiruna kommun av utländska jägare.

En utredning tillsatt av den socialdemokratiska regeringen lämnar förslag om jakt- och fiskefrågor i fjällen.

Utredaren anser att samebyarnas inflytande över jakten måste bli större och föreslår därför att samebyar och markägare tillsammans förvaltar jakten och fisket, där samebyarna har hälften av inflytandet ovan odlingsgränsen och mindre än hälften nedan densamma.

Inget av förslagen har genomförts.

2006 - Jaktregler strider mot EU. EU-kommissionen skriver till svenska regeringen att reglerna för småviltjakt kan utgöra hinder för den fria rörligheten av tjänster och ett brott mot icke-diskriminering enligt EG-fördraget.

2007 - Fri jakt inom EU. Regeringen beslutar att ändra rennäringsförordningen så att utländska jägare ska kunna bedriva småviltsjakt i fjällen på lika villkor som jägare fast bosatta i Sverige.

2017 – Fjälljakten begränsas. Ny inriktning efter regeringsbeslut. I första hand är jakten till för jägare som är bosatta i Sverige. Orsaken till lagändringen är enligt regeringen, ”ett oacceptabelt högt jakttryck på småviltstammarna i fjällen”.

Ändringen trädde i kraft i våras och de nya reglerna tillämpas från 2017 års jakt.

Konsekvenser för fjälljakten om samerna vinner mot staten enligt SSR/Girjas sameby:

Enligt stämningsansökan skulle en konsekvens kunna bli, enligt SSR, Svenska samernas riksförbund, att samebyarna får ta över Länsstyrelsernas rätt att förvalta jakten och fisket i fjällen. I praktiken skulle allmänhetens möjlighet till jakt och fiske inte påverkas, säger man. Men SSR säger också att påverkan skulle kunna bli aktuell i områden där fjällmiljön är hårt exploaterad.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om