Lillebror och Lillasyster bräker ikapp och följer varje steg fårbonden Jessica Wikman tar inne i fårhuset. De två lammen som döpts av Jessica, föddes den 9 april men tackan dog. Sedan dess har de diats med flaska tillsammans med tre dagar äldre Storebror. Vilket gör att de blir helt tama.
- Det är gulligt men de kan bli väldigt på, nästan värre än hundar, säger Jessica.
Penttilä fårgård i ligger tre mil nordost om Kalix, vackert belägen på en kulle med ängar som sträcker sig ned mot Sangis älv. Fårstallet inhyser en besättning på 134 vuxna får - 75 av dem har eller kommer att lamma fram till slutet av maj. De första lammen anlände den 2 april, sedan har det gått av bara farten.
- Den 17 april hade vi en riktig rusch med 14 nya lamm på samma dag. Det var som att det aldrig tog slut, säger Jessica.
Gården har drivits i 30 år av Jessicas svärfar, Bruno Svallfors. Sedan årsskiftet är det Jessica och Brunos son, Emil Svallfors som driver verksamheten. Jessica finns på gården medan Emil driver eget företag i annan verksamhet. Planen är att utöka besättningen till 250 får inom två år för att få bättre lönsamhet. Att vara fårbonde innebär mycket jobb och just nu råder bråda dagar. Till gården hör 60 hektar odlingsmark där utvalda områden ska förberedas för fodersådd medan
andra ska stängslas in för kommande bete. Besättningen består av köttdjur som Jessica klipper två gånger om året. I dag kastas ullen men i framtiden ska den nyttjas liksom skinnet från de djur som slaktas.
- Vi planerar att sälja ullen och att bereda skinnen. Men först vill vi komma in ordentligt i verksamheten. Allt är så nytt ännu, säger hon.
Öppet landskap
Jessica stortrivs.
- Det ultimata är att vara fårbonde. Det ett fritt jobb där vi också bidrar till att hålla landskapet öppet, säger hon.
Och kniper det någon gång finns svärfar, Bruno Svallfors till hands.
- Han är min mentor. Jag har honom att tacka för mycket, säger Jessica Wikman.