Från anisbröd till tavlor

I källaren i Kalix folkets hus förvaras en gammal blå kista tillsammans med andra kulturskatter från bygden. Den kan tyckas oansenlig men bjuder på en fascinerande historia.

DEPONERAD. En gång stod kistan i Kristina Forsténs hem, nu är den deponerad hos Kalix kommun av Kalix bygdegille.

DEPONERAD. En gång stod kistan i Kristina Forsténs hem, nu är den deponerad hos Kalix kommun av Kalix bygdegille.

Foto: Britt-Louise Spets

Kalix. 2011-10-27 06:00

Kristina Forstén står det med prydliga målade bokstäver på kistans lock. Årtalet är 1912 men kistan härstammar från 1787.

Kristina Forstén har målat om den med sin naiva stil. Då visste hon knappast att hon efter sin död skulle ses som en av landets främsta äktnaiva konstnärer.

Hon föddes i Finland 1867 och kom till Kalix-Bredvik som 17-åring, troligen som piga. En period bodde hon i Stockholm där hon arbetade som piga hos en kyrkoherde men hon återvände till Kalix och Näsbyn. Där producerade hon mängder av tavlor, ofta med kyrkliga motiv men även porträtt och byggnader växte fram under hennes pensel.

Sålde anisbröd
Kristina försörjde sig på att baka anisbröd som hon försökte sälja.

Med en korg fylld med bröd på ena armen och en tavla under den andra gick hon runt bland gårdarna och erbjöd sina varor.

Kalixborna såg henne som en tokig kvinna och få ville köpa målningarna - ofta gav hon bort dem till människor hon tyckte om. En av dem var kyrkoherden Johannes Norgren, vars son Gunnar Norgren finns avporträtterad som liten tillsammans med sina föräldrar sin syster Marta på målningen, "Den heliga familjen".

Kristina bodde i en uthuslänga nära familjen Norgren. Bostaden bestod av ett rum med en järnspis som enda värmekälla.

Utspridda
- Jag minns henne som en snäll gammal tant som vi kunde gå och hälsa på, säger Gunnar Norgren som nu bor i Piteå.

1966 finns Kristina Forsténs namn med i en stor utställning på Göteborgs konsthall. I början av 1980-talet representerade hon Sverige i en översikt av äktnaiv konst som det franska konstförlaget Hazan utfört. Där benämndes hon som "Den vandrande bagerskan från Kalix-Bredvik". Då hade Kristina varit död i nästan 40 år.

Hon avled 1945 på Norrtulls sjukhus efter att först ha vårdats på Beckomberga sinnesjukhus. I dag har elva av hennes tavlor hittats. En av dem finns på Norrbottens museum, i övrigt är de spridda bland samlare i Sverige samt hos en privatperson i Italien. I Kalix står kistan med hennes signatur kvar. Och med den lever också en del av Kalix historia vidare.

Fotnot: Kristina Forstén tros även ha haft en fast punkt i Kalix Bredvik som tillhör Näsbyn, under en period.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om