"Jag fick 50 procents chans att överleva"
Hennes hjärta stoppades i 97 minuter och kroppstemperaturen sänktes till drygt 12 grader. Året var 1959 då Inga Haapalahti genomgick en unik hjärtklaffoperation vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Foto:
- Jag tog chansen. Vad hade jag för alternativ - att ligga där i flera månader och vänta på döden? säger hon. Under operationen som tog nästan tolv timmar kyldes Ingas kropp ned till mellan 12 och 14 grader. Dessutom stoppades hennes hjärta i 97 minuter. Första någonsin
Efteråt berättade Viking Olov Björk för Inga att hon var unik då hon var den första patienten någonsin som genomgått en liknande operation. Inte på något sjukhus i världen hade man tidigare lyckats med att hålla ett hjärta helt utanför blodcirkulation i så lång sammanhängande tid utan att det skadats. Den 13 februari 1960 friskförklarades hon och fick åka hem. I väskan fanns tur- och returbiljetten hon bokade före operationen. Inga tvivlade aldrig på att den skulle lyckas. - Men personalen blev paff när jag berättade att jag bokat tur-och retur, säger hon. Reumatisk feber
Vid tolv års ålder insjuknade Inga i hjärtsäcksinflammation och reumatisk feber med en lång sjukhusvistelse som följd. Hennes enda önskan var att få komma hem vilket hon till slut fick. Hon kunde inte gå men satt ute i solen hemma på bron. - Plötsligt upptäckte jag naturen. Hur vinden tog tag i buskarnas grenar, myrorna på marken och alla blommor. Då gjorde jag upp med mig själv att jag skulle bli frisk.Skönt
Det skulle dröja åtta år innan en läkare i Kalix upptäckte att hon hade problem med hjärtklaffarna troligen orsakat av bland annat reumatisk feber. Han skrev en remiss till Akademiska sjukhuset där Viking Olov Björk senare tog emot henne för en första grundlig undersökning. - Han berättade att mina hjärtklaffar var förkrympta och måste opereras. Det var så skönt att få beskedet och känna att någon äntligen visste vad som måste göras, säger Inga. Dubbelt jubileum
Viking Olov Björk räddade Inga i en tid då konstgjorda hjärtklaffar inte fanns och Ingas löfte till sig själv hemma på bron besannades. Hon blev frisk. Senare samma år väntade giftermål och familjen utökades sedermera med tre barn samt två barnbarn. I år har makarna Haapalahti all anledning att fira dubbelt 50-årsjubileum. - Jag har aldrig tidigare tänkt på att jag är unik, men det gör jag nu. Jag mår så bra, säger Inga Haapalahti.
Viking Olov Björk tillhör pionjärerna inom svensk thoraxkirurgi och var verksam vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. 1948 disputerade han vid Karolinska Institutet där han var docent i thoraxkirurgi från 1949 till 1960. Sedermera blev han professor i thoraxkirurgi vid Uppsala universitet. Tillsammans med bland andra Clarence Crafoord och Åke Senning utvecklade han hjärt-lungmaskinen som användes för första gången i Europa vid operation på en människa år 1954. Sedan Inga Haapalahtis hjärtklaffoperation 1959 har utvecklingen gått snabbt framåt. Idag ses en hjärtklaffoperation som en rutinoperation med halverad operationstid till mellan tre och fyra timmar. Hjärtat stängs av under cirka en timme - patienten är då kopplad till en hjärtlungmaskin. Patienten kyls ned till mellan 32 och 34 grader för att undvika skador på hjärta och hjärna. Den sjuka hjärtklaffen kan bytas ut mot en mekanisk eller biologisk klaff. Viking Olof Björk var också med och utvecklade en mekanisk hjärtklaff, Björk-Shiley-klaffen som implanterades första gången 1969.På grund av komplikationer har denna klaffmodell ersatts av en nykonstruktion.Viking Olov Björk avled 2009, 91 år gammal. Källa: Ingela Johansson, ställföreträdande avdelningschef vid kliniken för hjärtsvikt och klaff vid Skånes universitetssjukhus, Wikipedia samt Nationalencyklopedin.
Så jobbar vi med nyheter