Daniel Särkijärvi i Nyborg utanför Kalix läser Barbro Lindgrens Max balja för döttrarna Sandra och Emmeli. Eller Pekan palja som den heter i Daniels översättning till av den klassiska barnboken till meänkieli. Kampen att hitta tillbaka till tornedalsfinskan kom till stor del när han fick barn och flyttade tillbaka till Norrbotten. Nu är han deltidsanställd på Meän akatemi som drivs av Svenska Tornedalingarns riksförbund för att jobba med språkstärkande projekt, just nu håller han på med en pjäs till förskolor.
– Meänkieli har försvunnit av en anledning, min mamma fick inte prata det, då blir det inte naturligt att föra språket vidare, säger Daniel Särkijärvi.
Men nu stärks rätten till att lära sig sitt modersmål, en ändring i skollagen gör att det räcker med att barnet tillhör minoritetsgruppen för att få lära sig språket.
Tvååriga Sandra och storasyster Emmeli fyra år, är trespråkiga. Daniel Särkijärvi pratar meänkieli med barnen och hans fru finska. Därtill pratar de svenska.
– Det sägs ju att flerspråkiga barn är senare i sin språkutveckling, men det har vi inte märkt av, Sandra började prata väldigt tidigt och min son Valdemar knäckte läskoden när han var tre, säger Daniel Särkijärvi.
Nu hoppas han att kommunerna och skolorna tar sitt ansvar och informerar föräldrar om vad deras barn har rätt till. Skolverket gör redan nu kommuner och friskolor uppmärksamma på den brist på modersmålslärare som kan göra det svårt att hitta rätt kompetens och beredskap för de kursplaner som startar när eleverna kommer tillbaka till skolorna i höst efter sommarlovet.
– Det är viktigt att det blir en bra informationskampanj nu, ska det börja gälla i höst så måste föräldrarna veta vad de har rätt till så de kan anmäla sina barn till kurserna, säger Daniel Särkijärvi.