Kerstin Lindström är med i en föräldragrupp bestående av ett 40-tal föräldrar med barn med neuropsykiatrisk diagnos.
– De här barnen har en funktionsnedsättning och innan de får medicin är det en lång resa för familjerna, säger Kerstin Lindström som fortsätter:
– Vi tycker att det är ett övertramp att uttrycka att ”många är skeptiska” till adhd-diagnosen och att ”adhd är något vi ibland skyller på”. Adhd utreds grundligt och det finns tydliga diagnoskriterier.
LÄS MER: "Vi vill ha piller för något som ibland botas med rörelse"
”Det finns inga enkla lösningar för dem som har adhd” säger Kerstin Lindström som tillägger:
– Många mår bättre av mer rörelse, men även om de får det så finns det ändå väldigt mycket mer i skolmiljön att jobba med. För en del kan skolmiljön liknas vid att stå vid en jumbojet, det låter hela tiden och de hör precis allt och det tar mycket energi. Anpassningarna i skolan kan exempelvis handla om att få ha keps för att dämpa ljuset, få möjlighet att gå ifrån när du inte orkar eller kanske egen stol. Många mår också bra tack vare medicin.
Kerstin Lindström säger ”adhd-diagnoser kommer alltid att finnas”.
Varför har de blivit så många jämfört med förr?
– Det händer mycket i samhället som gör att vi behöver diagnoser på ett annat sätt nu. Tempot i samhället är högre, barngrupperna ofta större. Barnen slås ut tidigare och det nya betygssystemet bidrar till det. Det finns många skall-krav och för barnen som har svårt att skriva med penna blir det svårt. Barnen ska kunna reflektera och förstå samband samt argumentera och det är svårt för många av de här barnen, säger Kerstin Lindström.
Charlotte Sundqvist påpekar att hon aldrig sagt att adhd inte finns:
– Det är läkarna bäst på att avgöra. Jag har sagt att jag tycker att vi ibland behöver fundera på andra saker. Vi ser att barn med koncentrationssvårigheter gynnas mest av pulshöjande aktivitet. För en del räcker det för att de ska må bra. För skolan handlar det alltid om att anpassa till varje individ.
Ett annat område där rörelse kan ha betydelse är den psykiska ohälsan.
– Den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga, vi ser att fler och fler mår väldigt dåligt. Människor mår mycket sämre i takt med att vi rör oss mindre, säger Charlotte Sundqvist.