Norrbottens Media har i flera år berättat om döda laxar i Kalix älv och Torne älv, så även i år.
Lennart Balk, professor i biokemi vid Stockholms universitet:
– Det är absolut fastställt att det är tiaminbrist som är den underliggande störningen. Vi har påvisat att över 30 arter har tiaminbrist och en gemensam faktor är att de finns där det produceras tiamin i ekosystemet, ovan eller under vattenytan.
Lennart Balk säger att han och övriga forskargruppen har ringat in ämnen som, potentiellt, skulle kunna ha effekten att de stört tiaminproduktionen i ekosystemet.
Det kan alltså handla om föroreningar.
– Det är sex ämnen där vi, genom att exponera växterna för ämnena, skulle kunna få svar på vilken kemisk egenskap som kan störa tiaminsyntesen och alltså ligga bakom tiaminbristen, säger Lennart Balk som tillägger att pengar för arbetet inte finns i dag.
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, publicerade i mars i år en rapport som Norrbottens Media berättat om och där de bland annat säger så här:
"Rapporten visar att laxarna troligtvis inte har varit påverkade av miljögifter i någon större utsträckning. Ett undantag är indikationen på miljögifter och nybildningen av röda blodkroppar i fiskarna från Torneälven, vilket bör undersökas vidare."
SVA vidare:"påverkan av brist på B-vitamin, tiamin, visar inte att sådan brist skulle vara ensam förklaring till sjukdomsproblemen".
Lennart Balk säger att även utanför landet finns stöd för tiaminbristens betydelse:
– I Nordamerika jobbar de med att hjälpa laxstammen genom tiaminbehandlingar i odlingarna, för att vara säkra på att få en bra överlevnad där.
– Hade den här störningen dykt upp år 1979 eller år 1989 så hade vårt samhälle reagerat helt annorlunda. Vi får sämre generell kunskap i kemi och biologi och de som ska fördela pengarna har ofta inte den kunskapen som krävs, säger Lennart Balk.
Tiamin, vitamin B1, är viktigt för att hjärnan och det centrala nervsystemet ska fungera normalt. Tiaminbrist gör också att immunförsvaret blir nedsatt.
– Det är lätt att se svampangreppen, men vad ligger bakom dem? Det vi ser är dessutom bara en bråkdel av den påverkan som skett, vi ser toppen på isberget, säger Lennart Balk som efterlyser ett bredare engagemang, politiskt, i frågan.
– Det är en ruskig utveckling att vi måste medicinera naturen för att arter ska överleva.