André Bengtsson levde i många år i missbruk och kriminalitet, med fängelsestraff och hemlöshet.
– Jag insåg vid ett tillfälle, drogpåverkad, att om jag fortsätter med droger så kommer jag att dö. Jag ställde mig frågan om jag vill leva eller dö och eftersom jag vill leva så måste jag göra något, säger André Bengtsson som nu varit drogfri i snart sju år.
André Bengtsson berättar att han varit hemlös och vet hur Jonas Svanberg och Helen Johansson, som Norrbottens Media berättat om, kan ha det:
– Den sista tiden innan jag blev drogfri höll jag till i Lund. Jag satt på Centralstation om nätterna, i en trappuppgång eller i någon stuga utan fönster och dörr i ett övergivet koloniområde. Bäst var det i den fina delen av Lund, där fanns ett uppvärmt trapphus, jag var tacksam för värmen.
André Bengtsson säger att all energi gick till att tänka på hur han skulle klara natten:
– Som hemlös är du alltid på helspänn. Det enda jag önskade just då var ett rum med en dörr som går att stänga.
Förutsättningarna att sluta med droger i den situationen?
– De finns inte. Jag har inte sett en människa som har lyckats styra upp sitt liv i hemlöshet, säger André Bengtsson.
– Jag fick till slut inte komma till socialförvaltningen i den kommun jag levde i då. Den handläggare jag hade sade ”du är ett hopplöst fall”.
Vad var skillnaden, när du lyckades ta dig ur det destruktiva livet?
– Dels att jag var tydlig i kontakten med öppenvården om att jag inte fixar det här själv och förklarade vad jag behövde hjälp med, dels att jag träffade en handläggare kunnig inom just beroende som lyssnade. Bemötandet är viktigt. Jag hade också bra människor runt omkring mig.
André Bengtsson säger att det första egna förstahandskontraktet, år 2013, var en fantastisk känsla:
– När du går från ingenting, då är du inte högmodig. Jag var rädd om min bostad och jag skulle kämpa för att få behålla den. Jag växte som människa.
Det har gått lång tid sedan André Bengtsson blev drogfri.
– Jag lovade mig själv då att jag aldrig någonsin skulle glömma var jag kommer i från. Jag hamnade i mitt missbruk och kriminalitet av olika orsaker, precis som alla andra hamnat i sitt av olika orsaker. Jag möter människor som bor i sina bilar eller driver omkring ute.
– Vi måste se läget så som det är i Norrbotten, vi har en jätteutbredd problematik där jag vet att hemlöshet finns i Piteå, Luleå, Kalix, Haparanda, Gällivare och Kiruna. Vi som samhälle har en skyldighet att ställa upp för de här människorna, säger André Bengtsson.
André Bengtsson arbetar för ett härbärge i Piteå.
Det har funnits tidigare, i kyrkans regi, men det finns inte kvar.
Ett personalfritt härbärge anses inte fungera, varför volontärer är en idé.
– Just nu finns ett 20-tal människor som anmält intresse och vi ska ha en dialog med kyrkan för att se om de kan vara med, säger André Bengtsson som tycker att det, generellt, är för mycket byråkrati i frågan.
– Vi har hemlösa i länet, det är klart att det behövs fler härbärgen. Prata inte så mycket - börja göra!