TvÄ smÄ snacksskÄlar och en vas i vitt Àr de enda alster hos Matilda Nilsson, 30, som inte Àr till salu.
â Jag drejade dem under kursen förra vintern och det var dĂ„ mitt intresse för keramik vĂ€cktes, sĂ€ger Matilda Nilsson nĂ€r hon tar emot i den gamla ladugĂ„rden i PĂ„lĂ€nge dĂ€r hennes farmor huserat fjĂ€llkor och kalvar och mamma och pappa hĂ€rbĂ€rgerat sina höns i mĂ„nga Ă„r.
Nuförtiden delar Matilda utrymme med hönor och tupp och i ladugÄrden snurrar drejskivan flitigt.
Med varsam hand och kÀnsla för de ruffa detaljerna har Matilda inrett ladugÄrden pÄ förÀldragÄrden. Den fungerar nu som bÄde verkstad och butik/showroom. LadugÄrden ligger naturskönt vid snötÀckta Àngar som under sommaren fylls av betande kor. Familjens hÀstar har sin hage pÄ byggnadens andra sida.
Inne i keramikverkstaden flödar ljus frÄn flera fönster. Gamla rÀnnor har fyllts med grus och vÀggarna har fÄtt ny fÀrg. Drejskiva och brÀnnugn samsas om utrymmet med bord och hyllor fyllda av muggar, ljusstakar, vaser och fat i olika modeller och storlekar. Tanken Àr att besökare bÄde ska kunna se Matilda dreja och köpa med sig keramik.
â Jag har alltid varit kreativ och intresserad av att skapa, mĂ„la och sy. Men Innan förra vĂ„ren hade jag aldrig drejat förut. SĂ„ fort jag satte mig vid drejskivan kĂ€nde jag att jag hade det i hĂ€nderna och det var otroligt roligt. Efter den dĂ€r tvĂ„timmarskursen hade jag fĂ„tt ett nytt intresse.
Matilda Äkte hem till Kalix alldeles upprymd. Hon skrev ner alla tips hon fÄtt och bestÀllde en bok om krukmakerier sÄ fort hon kom hem.
â Strax dĂ€refter fyllde jag Ă„r och fick bĂ„de drejskiva och keramikugn av mamma, pappa och min sambo i 30-Ă„rspresent. Jag började öva sĂ„ ofta jag hade tid och lĂ€rde mig mer och mer.
Matilda var mammaledig med yngsta dottern och sÄ fort barnen sov satte hon sig för att jobba med leran. Det var ocksÄ under mammaledigheten som drömmen om att satsa helt och fullt pÄ keramiken vÀcktes.
â Jag har jobbat som sjuksköterska i nio Ă„r och arbetat pĂ„ bĂ„de palliativa avdelningen och pĂ„ onkologen. Jag har jobbat med svĂ„rt sjuka mĂ€nniskor och det har gjort att jag fĂ„tt andra perspektiv pĂ„ livet, sĂ€ger Matilda och konstaterar att livet Ă€r hĂ€r och nu och drömmar Ă€r till för att uppfyllas. Man mĂ„ste vĂ„ga följa dem.
Visst tycker arbetskamraterna att det Àr trÄkigt att Matilda slutar inom vÄrden, men hon har lovat att stÀlla upp och jobba extra nÀr det finns behov.
â Jag har alltid trivts jĂ€ttebra med mitt jobb som sjuksköterska, men nu ville jag satsa pĂ„ min passion.
Det var nÀr Matilda la upp bilder pÄ sina alster pÄ instagram som bestÀllningar började strömma in. VÀnner och bekanta ville köpa det hon skapat, det blev en bekrÀftelse pÄ att hon var pÄ rÀtt vÀg.
â Jag fick en jĂ€ttefin respons av kalixborna och snart kom önskemĂ„l om specifika muggar och fat. Jag insĂ„g att mĂ„nga gillar det jag gör och att jag faktiskt har en chans att leva pĂ„ min hobby. Det var dĂ„ jag vĂ„gade ta beslutet att sĂ€ga upp mig.
Matilda sÀger att visst kan jobbet som keramiker vara ensamt, men hennes mamma jobbar ocksÄ hemifrÄn och mor och dotter bÄde lunchar och tar kafferast tillsammans.
â Mina förĂ€ldrar, min syster och min sambo Nils stöttar mig fullt ut i min satsning. Vi planerar redan för att Ă„ka tillsammans pĂ„ en keramikturnĂ© pĂ„ Gotland i sommar.