”Det var en tung dag” säger Annica Brännström när vi träffas i sjukhusets cafeteria.
Hon kommer från träning, hon berättar att den ger henne energi, liksom umgänge med barn och man gör.
– Jobbet ger också energi, jag älskar mitt jobb, säger Annica Brännström.
Tillbaka till den svarta fredagen 2016.
– Vi hade inte fått någon förvarning om vad sparplanerna skulle handla om, visst fanns det misstankar om att de var av omfattande karaktär men ingen hade räknat med det som kom, säger Annica Brännström.
Innehållet var nedläggning av intensivvårdsplatserna (undantaget hjärtintensiven), avveckling av narkosläkaren och avveckling av röntgenläkaren.
– Det hade resulterat i att IVAs patientplatser och IVA-sjuksköterskor samt undersköterskor försvunnit, vilket i sin tur hade avvecklat medicinklinikens avdelningar. Sjukhusets varande hade då varit ett minne blott. Avveckling av röntgenläkaren hade utarmat sjukhusets diagnostiska möjligheter, vilket hade påverkat hela sjukhuset negativt, säger Annica Brännström.
Alla i personalen som kunde var med på mötet där dåvarande verksamhetschef Birgitta Forsberg berättade om förslaget.
– Alla var nedstämda, en del grät, det var fruktansvärt, säger Annica Brännström om stämningen på sjukhuset den dagen.
– På lördagen var vi flera som vaknade upp till någonting annat, en beslutsamhet om att vi inte bara skulle ge upp. Vi skulle informera människor i östra länsdelen och på måndagen startade Sjukhuskampen Östra Norrbotten.
Gruppen tog fram siffror, visade på fakta, berättade om konsekvenser.
”Människor kommer att dö” berättade de, och de förklarade varför.
– Utan narkosläkare inga IVA-sjuksköterskor och inga IVA-patienter, säger Annica Brännström.
Gruppen bakom Sjukhuskampen Östra Norrbotten spred budskapet på sociala media, via flygblad och informationsträffar i länsdelen.
De fick snabbt människor med sig.
Den 9 februari 2017 blev en glädjens dag, då den politiska ledningen i Region Norrbotten aviserade att de inte skulle lyfta förslaget till Regionstyrelsen.
Semlor fanns på sjukhuset denna dag, att fira med.
– Känslan var lättnad, men det fanns en oro i bakgrunden, vad skulle komma nu? Vi köpte oss i alla fall lite tid, säger Annica Brännström.
Sjukhuskampen Östra Norrbotten fick ta emot stipendium under Företagargalan i Kalix.
Annica Brännström utsågs till Årets Kalixbo, av Kalix kommun.
– Vi var flera som kämpade, jag vet inte vad just jag gjorde för att få utmärkelsen, men det är klart att det är roligt med uppskattning.
Våren och sommaren kom och gick och med hösten, när människor kommit tillbaka från semestern, kom de.
Nya förslag, ”omstrukturering” väntade (se faktaruta).
Ny verksamhetschef var på plats på IVAK (intensivvård och akuten), nya enhetschefer på så väl akuten som intensiven var också rekryterade.
– För IVAs del innebär förslaget en reducering av vårdplatser, från dagens fem patientplatser, varav två IVA-platser och tre hjärtintensivvårdsplatser, till förslagets tre patientplatser, varav två IVA-platser och en hjärtintensivvårdsplats, säger Annica Brännström.
Ingen personal försvinner i och med den nya ordningen, som testas från september månad och sex månader framöver.
Det blev alltså inte lugn och ro på Kalix sjukhus.
Hur påverkar det stämningen?– Det är jättejobbigt att vara under ständig press så som vi varit och jag är orolig för vad den nya strukturen med färre intensivvårdsplatser ska innebära, säger Annica Brännström.
Varför stannar du kvar?– Jag har jobbat på Kalix sjukhus sedan år 1995, det är min arbetsplats och mitt hem är i Kalix. Jag vill vara med och serva befolkningen med bra och trygg sjukvård. Om du väljer sjukvården så gör du det för att du drivs av en vilja att göra gott och hjälpa, men det blir svårare och svårare i takt med att ramarna blir allt mer tajta, säger Annica Brännström som stannar upp, blir tyst en stund innan hon fortsätter:
– Jag kan inte tänka mig att göra någonting annat. Jag älskar mitt jobb, jag är aldrig ledsen när jag går hit och jag har världens bästa arbetskamrater som gör tunga tider lättare.