Den tvåspråkiga byn, Kangos, ligger bara några kilometer norr om en av länets äldsta boplatser Aareavaara i Pajala kommun. I dag tillhör Kangos kultur och ekologiskola en av Norrbottens äldsta friskolor.
Det var magister Edvin Mäkitalo som läsåret 1924/25 tog initiativet till bokserien "Spånor ur livet". Eleverna fick i uppdrag att skriva om sin närmiljö, hembyn, traditioner och respektive släkter.
1930 sammanställdes det första numret av tidningen. Varje nummer har en elev som redaktör som ansvarar för innehållet och renskrivning.
Mellan bokpärmarna döljer sig berättelser om svåra islossningar i Torneälven, om nödår och hur vägar blev till, om de första bilarna samt emigrationen till Amerika.
I årgång 1931/32 berättar en elev; "Det var en vacker sommardag. Solen sken så varmt att det riktigt stekte då vi skulle till Akavuoma till höbärgning... Farbror Johan och morbror Hannes var redan där ty de bodde i kojan vid myren. Vi tog med oss mat, potatis, mjölk, smör, bröd och fruktsoppa och kaffe. Där fanns redan räfsor och liar så vi behövde inte ta med oss hemifrån."
Bokserien ska nu digitaliseras och därmed göras tillgänglig för bland annat släktforskare och historieintresserade.
– Materialet är ovärderligt då barnen på ett unikt sätt har fångat upp sin närmiljös historia i skrift och bild och under en så pass lång tid, säger Karin Tjernström, arkivarie på Norrbottens museum.
Tidningen kom ut regelbundet fram till 1960-talet. Utgivningen fortsatte sedan mer sporadiskt ända in till 1990-talet.
Skolan har i dag ett 60-tal elever från förskoleåldern upp till nionde klass. De kommer från Tärendö, Laitamaa, Kallio, Kainulajärvi, Vaenvaara och Männikö samt grannbynarna Junosuando, Hukkamaa, Kurkkio och Särkimukka.
Anders Karkea sitter i friskolans styrelse och har bidragit i en av volymerna.
– Jag gick i andra klass. Min berättelse handlade om något som min mamma berättat hur de brukade åka kana på skolgården trots att de riskerade att få en tillsägelse. Under 1990-talet upphörde vi helt att skriva "Spånor ur livet".
Samlingen har fram till nyligen förvarats i skolans källare, men nu flyttas den till Luleå.
– Vi har fått positiva reaktioner från bybor som tycker att det här kommer underlätta att använda sig av böckerna i släktforskning, säger Anders Karkea.