Asfalten dyr fraktväg

? Landsvägen är en fungerande lösning till dess vi får tillgång till järnväg. Det är dyrt att frakta på landsvägen men vi har inget alternativ. Inget för dagen. Vi har en diskussion med Trafikverket och de som ska köra om hur vi reducerar riskerna och gör det så smidigt som möjligt, säger vd Karl-Axel Waplan, som pekar på att det i Norrbotten fortfarande är glest med trafik jämfört med på andra håll.
Bräckligt
Branschfolk har studerat Northlands beräkningar för lönsamhet. En person inom logistik sätter fingret på frakterna. Järnmalmskoncentrat ska lastas på lastbil, köras 15 mil, mellanlagras för att lastas på järnvägsvagnar, för vidare färd. Vissa delar verkar rimliga. Kostnaderna för tågtransporterna förefaller lågt räknade men kan hålla.
Det är beräkningarna för landsvägstransporterna som mest står ut. Dyrt, omständigt och oberäkneligt.
Räknat upp
Northland byggde sitt ja till brytning på en lönsamhetsstudie. För transporterna har revidering skett senare. Northland angav först fordonsekipage med totalvikten 170 ton. Senare 104 ton, där enbart malmlasten väger över 65 ton, och en sådan dispens tror bolaget är möjlig.
I en kompletterad lönsamhetsstudie tas kostnaden för transporterna från gruvområdet till fritt ombord på fartyg i Narvik upp till 26:37 dollar per ton järnmalmskoncentrat. Beräkningarna för kostnaden för enbart landsvägsdelen höjdes i våras till 15:60 dollar per ton.
? Det är från offerter som vi har för 104 ton, uppger Northland resources vd Karl-Axel Waplan. Entreprenörerna har på så vis sagt att det håller, resonerar han.
För hela projektet, från prospektering och ansökningar till gruvdrift, blir kostnaden 58:80 dollar per ton. Försäljningspriset på järnmalm är vida högre, påpekar Willy Sundling, logistikansvarig inom Northland.
Han ser dessutom fördelar med landsvägen. Där finns en rad kombinationer för att tackla avbrott i transporterna, exempelvis möjligheten att kalla ut extra fordon.