I byarna längst vägen råder dock delade meningar där några är positiva till Tornedalens utveckling medan andra kan komma att påverkas mer direkt.
Malmens väg kommer att gå från Kaunisvaara, via väg 395 till Vittangi och sedan därefter via E 45 och E 10 till omlastningsstationen i Svappavaara innan malmen slutligen lastas på malmtåg för vidare transport till hamn i Narvik. Samtidigt planerar Trafikverket flera olika genvägar för att slippa leda den intensiva och tunga trafiken genom byarna längs vägen.
Genvägar
Ett alternativ är vägen mellan Kaunisvaara och Junosuando som diskuterades på gårdagens samrådsmöte (se separat text). Den andra genvägen kan komma att gå strax utanför Vittangi, vid vägen till Parakka.
Anders Henriksson bor i Vittangi men han är inte orolig trots att den tunga trafiken kommer att gå rakt igenom byn.
- Jag ser inga större bekymmer egentligen, det är klart de första åren när man ska börja köra genom byn så kan det väl ställa till lite elände. Det är många skolungdomar men de hittar nog en lösning, säger Anders Henriksson och fortsätter:
- Från min sida är det inte alls något negativt med malmtransporterna. De är bra för vi får jättefina vägar här och det blir positivt för byn.
"Katastrof för stationen"
Stationschefen på OKQ8 i Vittangi vill varken kalla malmtransporterna positiva eller negativa men det som kan bli ett stort problem för honom är ifall trafiken leds utanför själva samhället. Då går han miste om all den trafik som varje fredag och söndag går mellan Kiruna och Tornedalen, det så kallade "Tornedalsrallyt".
- Blir det en förbifart där trafiken kommer att ledas utanför byn så är det en katastrof för den här stationen, säger Rikard Lomvik, stationschef på OKQ8 i Vittangi.
Dricksvattnet riskeras
I Masugnsbyn bor Henrik Lantto tillsammans med sin fru Barbro. Huset står bara hundra meter från väg 395 där malmtransporterna kommer att gå men det är inte själva trafiken han oroar sig över.
Vid bostaden går nämligen en mineralåder med både järn och mangan, vilket gör att det inte går att hitta tjänligt dricksvatten var som helst. Därför frågar han sig hur brunnen som ligger cirka tio meter från vägen ska överleva kommande förstärkningsarbeten och ombyggnationer av vägen.
- Först i början när vi grävde brunnen smakade vattnet asfalt och det är det jag är rädd för nu när man ska bredda och förstärka vägen. Om de inte sätter diffusionsspärrar mot brunnarna och leder bort avvattningsdikena från vägen så förstör det vårt vatten, säger Henrik Lantto.
Dialog med bybor
Northland Resources kommer under 2013 att öka produktionen men till en början blir det inte full produktion. Därför tror inte Northland Resources att deras trafik kommer att störa och man säger sig ha en god dialog med byborna, åtminstone de från Pajala kommun.
- Senaste gången hade vi bybor ända från Kangos, men när det gäller de formella kontakterna och samråd så är det Trafikverket som leder processen, säger Jonas Lundström, informationsdirektör Northland Resources.