I samband med att lågstadiedelen har stängts på grund av fukt- och mögelproblem har elever dels fått flytta till andra skolor och nu till sist också fått flytta in i så kallade skolmoduler. Där är grupperna bara hälften så stora som när undervisningen skedde i Raketskolans lokaler och en klar skillnad märks. Nu är barnen inte längre trötta och klagar på huvudvärk när de kommer hem efter en dag i skolan.
– Jag upplever det mycket bättre nu när de är på modulerna än vad det var tidigare, det är stor skillnad. När man hämtar och lämnar är det en helt annan atmosfär. Det är lugnare och mer stillsamt och han är inte trött när han kommer hem, säger Annica Niva, mamma till Samuel i årskurs två.
Nu kräver flera föräldrar att något görs och att klasserna ska bli mindre så att deras barn får studiero. Göran Landström, som är pappa till Wincent i årskurs två, har startat en namninsamling i syftet att påverka kommunen för att få mindre klasser i skolan. Han hoppas också att kommunen i samband med renoveringen även bygger om invändigt så att lokalerna inte rymmer lika stora klasser.
– Jag har talat med ganska många föräldrar och det finns ingen som tycker att det är bra att man är 42 stycken i klassen, säger Göran Landström.
– Alla studier som jag har sett i Sverige och internationellt visar på att om man är få i klassen så lär man sig mer. Det ger en ökad samhällsekonomisk effekt i framtiden då barnen inte behöver lika mycket hjälp. Det är nu man bygger grunden, i förskolan och lågstadiet.
Enligt Roger Suup (S), ordförande i Barn- och utbildningsnämnden så är tanken med läromiljöerna på Raketskolan att klassen som regel ska delas in i mindre grupper och att elevernas lärande skall tillgodoses därigenom. Dessutom finns fler än en pedagog i varje klass.
– Tanken är inte att man ska jobba i den stora gruppen hela tiden utan under en mycket begränsad tid, säger Roger Suup och tillägger att pedagogerna på skolan har stor valfrihet i att utforma undervisningen.
Hittills har kopplingen mellan läromiljöerna och undervisningen på Raketskolan inte utvärderats men efter att Kuriren berättat om skillnaden mellan hur barnen mår i skolans lokaler jämfört med i de moduler som nu används så ser Roger Suup att det kan vara befogat.
– Jag tycker att utifrån de signaler som du refererar till så finns det anledning att också följa upp det här bättre och titta på hur man kan minimera riskerna ur elevens synvinkel. Det är dem vi är till för och då ska vi naturligtvis ändra på sättet att jobba om vi kan nå ett bättre resultat.