Framgång trots krasch

Marslandaren kraschlandade men projektet kan ändå betecknas som en succé. Det säger Luleåforskaren Javier Martin Torres vars rymdinstrument letar efter liv på planeten Mars.

Framgång. Javier Martin-Torres säger att projektet med Schiaparaelli-landaren trots allt var en succé.

Framgång. Javier Martin-Torres säger att projektet med Schiaparaelli-landaren trots allt var en succé.

Foto: Luleå tekniska universitet

KIRUNA2016-11-19 10:00

Den europeiska rymdorganisationen ESA:s projekt ExoMars uppgift är att leta efter liv på Mars. Efter sju månaders resa kraschlandade Schiaparelli-landaren på Mars för en månad sedan men projektet var ändå en succé enligt LTU-forskaren Javier Martin Torres som varit med och konstruerat ett instrument som finns ombord på den sond som kretsar i en omloppsbana runt Mars. Sonden, Trace Gas Orbiter, letar efter spår av metangas i planetens yttre atmosfär.

– Det hade varit värre om landaren kraschade utan att sända data men det gjorde den så resan var ändå en framgång, menar Javier Martin Torres.

Schiaparelli sände nämligen data fram till cirka en och en halv kilometer från ytan då signalen från den plötsligt försvann.Bilder visar att den kraschlandade i närheten av den tilltänkta landsningsplatsen.

– Nu vet man anledningen till varför den kraschlandade och jag kommer att få reda på varför när jag åker till England nästa vecka, säger Javier Martin Torres.

– Det är naturligtvis viktigt att veta varför den kraschade inför framtida uppdrag.

ESA hoppas landa en styrbar farkost på Mars under 2020 och där kommer ett annat av Martin Torres mätinstrument vara med: HABIT. Det är det första svenska instrument som kommer att placeras på Mars. Instrumentet kommer att mäta variationer i Mars miljö och leta efter svar på hur vatten uppstår på planetens yta.

– Vi har en prototyp färdig i Kiruna. Jag vet inte exakt när vi ska leverera det färdiga instrumentet men tror det blir slutet av 2018. Två år kan låta som en lång tid men det är det inte. Allt måste fungera perfekt innan det sänds till Mars, säger Javier Martin Torres.

Planeten Mars

Mars är den yttersta av de jordliknande planeterna. Den kallas "den röda planeten" eftersom dess yta är rödfärgad av stora mängder järnoxid. Mars har två små månar, Phobos och Deimos. Planetens radie är hälften av jordens och dess massa endast en tiondel.

Mars har i sin bana närmast utanför jordbanan omloppstiden 687 dygn och marsåret är därför nästan dubbelt så långt som jordåret.

Källa: NE

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om