Full fart i fårhagen
På ön Isosaari har Kuttainenborna bärgat sitt hö under hundratals år. Men så försvann jordbruken och ön slyade igen. Nu sjuder ön åter av liv. Och det kan man tacka tackorna för.
BULLA E GOTT. Får gillar också kanelbullar. Det blir snabbt trångt framför Christer Funck och sonen Matteus som bjuder på godsakerna. Foto: Åsa Poromaa
Foto: Åsa Poromaa
Och det märks på ön i Muonioälven. Den sjuder av liv. För medan de tio fåren är upptagna med att göra sitt jobb, det vill säga äta, så springer byns barn omkring och klappar de nya kompisarna. Som 10-årige Freddie Wälitalo som har en favorit.- Nummer 83. Den är så gullig och nyfiken.- Fungerar det bra så har vi 300-500 får här om fem år. Ön är så stor och bördig så maten räcker gott, säger Sune Pounu.Kramgoa gräsklippare
Fåren är inte bara kramgoa gräsklippare. De ger också fler får. Och ull, skinn och kött. Och fårost, fårkorv och fårfiol. Bland annat. Exakt vad som ska göras av fårprodukterna, eller vem som ska göra det är inte klart.- Vi hoppas att det här bidrar till att fler ska våga starta något själva. Vi är öppna för alla förslag. Målet är att få fler arbetstillfällen - inte bara inom projektet, utan också inom turism och förädling, säger Harry Esberg.Krister Pounu, Emil Monlund och Jakob Siggemo är tre unga killar som har fattat galoppen. De har köpt två kossor av rasen Highland cattle och tanken var att de skulle stå i en hage intill fåren. - Men de ville inte vara ensamma så de hoppade ner i älven och gick runt stängslet in till fåren, säger Krister Pounu som inte har haft hjärta att flytta på kossorna. Så nu går de där de går. Tillsammans med fåren. Och myser.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!