Det är en något regnig dag när Kuriren möter upp Åsa Lindgren och Tor-Henrik Buljo i Masugnsbyn. De är arkeologer på Norrbottens museum och just nu inventerar de marken där Trafikverket har för avsikt att dra en förbifart så de stora och tunga lastbilarna med malm från Kaunisvaara slipper köra rakt igenom byn.
Länsstyrelsen beslutar
Veckan innan var man fyra arkeologer i området, för det krävs nämligen att man är några som samarbetar vid inventeringen av stora markytor eftersom det blivit allt mer att göra de senaste åren. Museet har därför kunnat anställa fler; år 2000 var det 1,5 tjänst och nu är de sex arkeologer.
– Sedan 2005 har vi haft mycket att göra. Kirunaflytten, järnvägar och vägar, Boliden, Aitik och den senaste tiden har det varit mycket inventeringar i Pajalaområdet, säger Åsa Lindgren.
Deras arbete utförs på uppdrag av länsstyrelsen eller en exploatör som också går via länsstyrelsen, den myndighet som beslutar om det behöver göras en utredning eller inte.
Det första steget för arkeologerna är att göra en särskild utredning för att ta reda på om det finns fornlämningar i det tänkta exploateringsområdet.
Kontrollerar jordlagret
Södra Sverige är fornminnesinventerat men i landets norra delar är det sämre kartlagt. Det gör att arkeologerna kallas ut på plats i ett tidigare skede än om området redan var inventerat.
– Det är därför det blir många uppdrag för oss varje gång man ska göra något här uppe, säger Åsa Lindgren.
De rutinerade arkeologerna trampar på över stock och sten med jordsonden i högsta hugg.
Här och där sticker de ned den i jorden för att kontrollera jordlagret eller någon intressant sten.
Just här var det inga större fyndigheter, endast kolmilor och tjärdalar som troligen härstammar från järnbrukets tid från mitten på 1600-talet och fram till 1804.
Exploatören betalar
Några yngre odlingsytor som rensats på sten och ett par kavelbroar uppdagas också.
– Vi har väl egentligen hittat precis det vi förväntade oss, säger Tor-Henrik Buljo och tillägger:
– Men vi får inte söka precis där vi vill utan måste hålla oss inom exploateringsområdet eftersom det är exploatören som betalar.
Gruvboom blev arkeolgiboom
Gruvboomen skapar jobb för landets arkeologer. När gruvor ska etableras och nya vägar dras fram krävs det att marken inventeras för eventuella fornlämningar, så kallad exploateringsarkeologi.
LETAR LÄMNINGAR. Arkeologerna Tor-Henrik Buljo och Åsa Lindgren söker igenom skogarna utanför Masugnsbyn i jakten på fornminnen. Här står de på mark som för längesedan användes som odlingsmark men som idag övergått till en blomsteräng.
Foto: Mattias Forsberg
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!