Videon är inte längre tillgänglig
Vintrarna 2011 och 2012 publicerade Naturvårdsverket lavinprognoser men de var en del av ett projekt och eftersom ingen gett verket uppdraget att fortsätta med prognoserna så har inga nya presenterats sedan dess.
I början på december gav dock regeringen Naturvårdsverket och SMHI uppdraget att utreda behovet av lavinprognoser i de svenska fjällen.
Resultatet av utredningen ska presenteras i september men redan nu har bland annat miljöminister Lena Ek konstaterat att prognoser skulle förbättra informationen till alla aktörer som vistas på fjället. Och visst finns behovet.
– Olyckan i Riksgränsen är ett bra exempel på hur behovet ser ut, säger Stefan Mårtensson, lavinforskare vid LTU och sakkunnig i regeringens utredning.
Han menar att den nuvarande bedömningen görs i närheten av liftsystemen och bara på några få anläggningar i Sverige. Dessutom är de bara en ögonblicksbild av en viss tidpunkt.
– En lavinprognos har ju att ta sig an en större uppgift; dels tittar man över ett större område och dels får man en prognos hur man tror att faran kommer att utveckla sig framöver, säger Stefan Mårtensson.
Ett annat problem med att inga prognoser finns idag är att många tittar på lavinbedömningen i skidområdet och inte tänker på att det kan vara helt andra förhållanden ute i naturen där ingen har sprängt och arbetat hårt för att få ned lavinfaran till lägsta tänkbara. Ungefär så som det var i Riksgränsen i söndags då lavinfaran var måttlig i skidbacken men stor så fort man begav sig utanför det säkrade området.
– I det här fallet så har jag diskuterat det med kollegor och andra som jobbar professionellt och de är ganska överens om att det här hade man fångat in i en lavinprognos, att på söndagen skulle det ha bedömts som en stor lavinfara i Abisko och Riksgränsenfjällen, säger Mårtensson.
Även på Svenska Liftanläggningars Organisation, SLAO ser man positivt på att frågan om lavinprognoser utreds. Prognoser skulle lyfta kunskapsnivån om laviner och göra att fler blir varse om farorna, menar man.
– Vi välkomnar verkligen att man utreder detta, säger Elisabet Jansson Strömberg, vd för SLAO och fortsätter:
– Om du inte vet vad som gäller så skapar du din egen sanning. Någonstans behöver vi gemensamt lyfta hela frågan.