I en vanlig gren finns ungefär 100 skott, eller knoppar. Ett vanligt år kan det vara svårt att hitta en enda fjällbjörkmätarlarv bland dessa men i år är det 70-80 stycken per 100 skott.
Det är en mätarart, det vill säga att den har fötter fram och bak och sedan mäter sig fram när den går. Då och då kommer de i enorma mängder men varför utbrotten sker är fortfarande lite oklart.
Ligger efter
- Vi vet inte varför det blir utbrott, det är många faktorer som samverkar. Cyklerna på nio till elva år beror troligen på parasitsteklar som är specialister på mätarna men de ligger oftast lite efter, säger Helena Bylund, forskare på SLU.
Utbrotten kan ödelägga hela skogsområden men det är inte heller säkert att träden dör bara för att larverna har ätit upp deras löv. Detta gick att se 2004, då träden kom med en andra uppsättning löv under sommaren, bara för att larverna ätit upp den första uppsättningen.
Lägger över 100 ägg
Fjällbjörkmätaren har en otrolig reproduktionsförmåga och honorna kan ibland lägga över 100 ägg, något som gör dem mer eller mindre omöjliga att stoppa. Äggen har dock en stor fiende: kylan. Forskning visar nämligen att om det är kallare än -35 grader så fryser äggen ihjäl under vintern.
Helena Bylund har skrivit en avhandling om just mätarutbrotten och forskningen tyder på att de spelar en viktig roll för skogarna.
- De är en viktig faktor för skogen. I vissa fall föryngrar sig skogen snabbt när de äldre träden dör och i vissa områden blir det skoglöst.