Videon är inte längre tillgänglig
Mycket händer på rymdbasen Esrange utanför Kiruna och mer kommer det att bli. Basen fungerar som infrastruktur för forskning och ger den möjlighet att nå rymden för olika sorters experiment. Det kan handla om experiment inom allt från biologi, fysik, rymdteknik och materialforskning. För tillfället rustas basen upp för att möta forskningens framtida behov.
– Vi satsar omkring 200 miljoner kronor på att lyfta anläggningen de kommande åren, säger Lennart Poromaa, platschef på Esrangespace center.
Rymden är het just nu och det finns redan mycket verksamhet i Kiruna och Norrbotten. Institutet för rymdfysik ska tillverka två instrument till en Jupitermission, Eiscatstationen utanför Kiruna arbetar med en ny 3D-teknik för radar och Luleå tekniska universitet satsar även de stort med två nya professurer i Kiruna. Till det kommer rymdturismen.
– Vi tror att det finns ganska mycket att göra. Det händer mycket i Kiruna och i regionen. Vi har utbildningarna med LTU och forskningen. Allt sammanslaget gör att det finns mycket vi kan göra tillsammans. Vi försöker få en enad bild där det finns en lokal-, regional- och nationell förankring. Enade är man starka och vi försöker självklart se synergier i hur vi kan komplettera och hjälpa varandra, säger Lennart Poromaa.
Något som är helt nytt är att Esrange tittar på att börja skjuta upp mindre satelliter i omloppsbana, vilket skiljer sig mycket mot de sondraketer som skjuts upp idag. Tankarna har funnits sedan 80-talet men nu finns en ökad efterfrågan inom området. Traditionellt har denna typ av småsatelliter åkt snålskjuts tillsammans med större satelliter.
– Det vi tittar på är att kunna ha en dedikerad uppskjutning för sådana satelliter.
En sådan satsning skulle förstås skapa nya arbetstillfällen i Kiruna men Lennart Poromaa tror att det skulle få större effekter än så. Svensk industri kan ta hjälp av bland annat materialforskning och teknikutveckling, menar han.
– Det skulle betyda mycket för hela Sverige men framförallt också för forskning och näringslivsutveckling.
Satellituppskjutningar skulle innebära att betydligt större raketer skjuts upp från Esrange. Kanske upp till fyra gånger så stora som den största raketen som hittills har skjutits från basen. Men den typen av uppskjutningar blir i vart fall inte aktuella de närmaste fem åren.
Kommande år ser dock ut att bli fullspäckat för Esrange och det handlar om många raketuppskjutningar, ballonguppsändningar och andra experiment som ska göras.
– 2015 kommer att bli ett extremt år. Vi har haft lite problem med en raketmotor som vi nu har fått ordning på. Det kommer att betyda att flera av de missioner som var planlagda 2014 kommer att skjutas 2015. Det blir ett intensivt år, säger Lennart Poromaa.
Att Esrange redan liggeri framkant visade sig då det stod klart att ett utländskt forskarteam som gjort ett experiment med att fästa DNA på utsidan av en raket hade lyckats oväntat bra. Att DNA hade överlevt ute i rymden men även på återresan till jorden kan rent av ge svar på hur liv kom till på jorden.
– Det är jättekul för oss att höra för vi jobbar väldigt nära forskarna, konstaterar Poromaa.
Att kunna bibehålla denna position kräver att Esrange även i framtiden har tillgång till det väldiga nedslagsområdet som finns nordost om Kiruna. Gruvföretag som vill prospektera inom området kan äventyra verksamheten.
– Även om vi är ett statligt bolag så är det inte bolagets intresse utan det är Sverige som land som har det här åtagandet mot de andra samarbetsländerna. Utan ett nedslagsområde så kan vi inte skjuta raketer, säger Lennart Poromaa och fortsätter:
– Jag kan personligen tycka att det hade varit bra om man en gång för alla på något sätt kunde deklarera att det här området inte är aktuellt för prospektering och gruvverksamhet.