Receptionisten har ingen aning om vad för konferens Mats Taaveniku pratar om, sÄ vi gÄr till kursgÄrden och ser efter.
Löprundan runt ett soligt Luossavaara Àr avslutad och det snart 65-Ärige Mats Taaveniku rullar ljudlöst in med en mörkblÄ Tesla. Enligt egen utsago har han sprungit halvmaran pÄ drygt en timme och en kvart, men nu Àr det ett tag sedan.
Det Àr den 30 augusti och vi Àr pÄ gamla folkhögskolan, mitt i lunchrusningen. En nordnorsk journalist har bjudit in Mats Taaveniku för att prata om klimatet inför en grupp studenter, men tjejen i receptionen har ingen aning om vad han pratar om.
Vi gÄr till ABF:s kursgÄrd men dÀr Àr det lÄst och slÀckt. En stÀdare rör sig mellan vandrarhemmets rum för att bÀdda sÀngar och göra i ordning för nÀsta gÀster.
Ett sms kommer frÄn norrmannen.
â De ska visst vara pĂ„ Scandic, sĂ€ger Taaveniku och kutar till parkeringen.
Teslan drar ivÀg, liksom intervjutiden. Om ett par timmar ska han plocka upp förre försvarsministern Peter Hultqvist frÄn flyget.
NĂ€r jag stegar in i lobbyn Ă€r Taaveniku redan dĂ€r â men Ă€nnu mer förvirrad.
â Konferensrummet Ă€r tomt.
I hotellrestaurangen hugger en Kirunabo tag i kommunalrÄdet för att fÄ prata om nÄgot han undrat över.
Mats Taaveniku ringer upp norrmannen. Men de ska inte vara dÀr förrÀn imorgon.
â Gud vad skönt, sĂ€ger han och konstaterar att det hĂ€r inte var ett "jĂ€tteexempel pĂ„ struktur".
Struktur Àr nÄgot han gillar, och att passa tider.
Det Àr hektiska dagar för Kirunas ganska fÀrska kommunalrÄd Mats Taaveniku. Det blir mÄnga möten med mÀnniskor i stans nya centrum och lika mÄnga frÄgor om hur det gÄr för kommunen.
KommunalrÄdet tar lunch i nya kulturhuset Aurora dÀr det serveras kycklingschnitzel. Han smÄpratar med kvinnan i kassan och sedan kommer gruvbolaget Copperstones vd, finansmannen Jörgen Olsson, förbi och sticker in nÄgra ord om en visning.
Jag frĂ„gar Mats Taaveniku om tre saker som Socialdemokraterna i Kiruna lovade att satsa pĂ„ inför valet â bostadsbyggandet, skolan och omsorgen. De har mĂ„let att bli 2 500 fler invĂ„nare om sju Ă„r men för det krĂ€vs bostĂ€der.
Han berÀttar att LKAB ska ha nÀra 550 inflyttningsklara bostÀder under Äret och att kommunen tagit över ett entreprenörsboende efter bygget av nya gymnasieskolan, 196 moduler som kan hyras ut som tillfÀlliga boenden. Nyligen togs drygt 50 lÀgenheter pÄ Föreningsgatan i gamla centrum över frÄn gruvbolaget.
â De fĂ„r vi hyra till 2030. Det Ă€r en liten sten som föll frĂ„n mitt hjĂ€rta för nu kan vi erbjuda gymnasieelever, lĂ€rare och kanske undersköterskor och sjuksköterskor att bo dĂ€r. Men skolan Ă€r prioriterad, sĂ€ger Taaveniku.
I Vittangi Àr en plan att slÄ ihop tvÄ Àldreboenden till ett, dÄ det finns bÄde tomma platser och Àr personalbrist.
â Det kommer bli lokaler lediga pĂ„ BlomstergĂ„rden och de vill vi hyra ut för de har ju bostadsbrist Ă€ven i Vittangi. Sedan finns sex tomter som varit fĂ€rdigstĂ€llda lĂ€nge, men ingen har byggt för att det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ lĂ„n, sĂ€ger Taaveniku.
I Karesuando har gamla tullhuset, det sÄ kallade Eurosuando-huset, köpts upp frÄn Statens fastighetsverk för 1,3 miljoner kronor, för att kommunanstÀllda ska kunna jobba pÄ distans och företag kunna hyra in sig.
Fallhöjden för nya kommunstyret Àr hög, för de har satt mÄlet att Kiruna ska ha Sveriges bÀsta skola och omsorg innan 2027.
â Det kommer att ta tid, men vi har pĂ„börjat resan dit, sĂ€ger han.
Efter det stora gruvskalvet för tre Ă„r sedan har sjukhuset spruckit snabbare Ă€n vĂ€ntat. Ăn finns inget svar om var det nya ska byggas eller vad det ska rymma för vĂ„rd. Kommunen har undersökt markförhĂ„llandena i omrĂ„det "2b" vid NikkaluoktavĂ€gen, men regionen ser helst en annan placering och kommunen ska titta pĂ„ tre omrĂ„den till: Varggropen norr om JĂ€garomrĂ„det, södra Lombolo och TGA-omrĂ„det vid Tuolluvaara.
â Vi skiter i var det placeras bara vi fĂ„r rĂ€tt funktioner och blir ett bra sjukhus. Men det mĂ„ste gĂ„ fort, vi har tappat fyra Ă„r och har inte tid att vĂ€nta mer, sĂ€ger Taaveniku.
Nyligen besökte partikollegerna i regionledningen, Camilla Friberg och Anders Ăberg, Kiruna. Men det mötet handlade enligt Taaveniku om att göra ett gemensamt utspel efter att LKAB sagt att persontrafiken pĂ„ Malmbanan kan behöva pausas.
â Skulle det bli sĂ„ som LKAB befarar sĂ„ mĂ„ste fler ta bilen efter E10 och vintertid Ă€r ju inte det nĂ„gon höjdare. Men det som gör mig sĂ„ otroligt besviken Ă€r att man i 20 Ă„rs tid krĂ€vt dubbelspĂ„r pĂ„ Malmbanan â och vi Ă€r fortfarande inte dĂ€r.
DubbelspÄret skulle öka kapaciteten pÄ malmtransporterna och ge bÄde sÀkrare och snabbare arbetspendling GÀllivare-Kiruna. Turismen skulle ocksÄ gynnas eftersom mÄnga vill resa fossilfritt idag.
â Jag tycker att det Ă€r fruktansvĂ€rt hur man behandlar vĂ„r del av Sverige, vi tycker ju att det kĂ€nns som att vi Ă€r en koloni. Malmen och rĂ„varorna ska fram.
Kiruna Àr tvÄa i landet efter Solna nÀr det gÀller produktion per capita men kommunen kÀmpar ekonomiskt. Taaveniku Àr besviken över att inte mer pengar stannar hÀr. Han har krÀvt statligt stöd för att klara kommunens kompetensförsörjning.
â Vi har nĂ€rmare tusen lediga jobb redan idag. Vi har brist pĂ„ kockar, servitörer, tandlĂ€kare och inte minst lĂ€rare. SĂ„ nĂ„gon gĂ„ng mĂ„ste staten börja leverera tillbaka lite av de vĂ€rden vi skapat under vĂ€ldigt lĂ„ng tid.
Han har föreslagit regeringen att införa en utvinningsskatt dÀr kommunen fÄr en viss procent av vinsterna företagen gör pÄ naturtillgÄngarna.
â Hade Kiruna kommun haft en halv procent av LKAB:s vinster, som varit 120 miljarder pĂ„ tolv Ă„r, hade vi haft Ă„tminstone 650 miljoner mer. Det hade bidragit till att vĂ„r ekonomi inte behövt vara sĂ„ anstrĂ€ngd.
Kiruna kommun har landets nÀst största produktion, men kommunen sliter ekonomiskt, har bostadsbrist och svÄrt att hitta personal. Mats Taaveniku efterlyser statligt stöd sÄ att gruvstaden ska kunna vÀxa.
Klockan Àr 13.01 och vi hinner titta in pÄ kontoret en trappa upp i stadshuset. Ett litet rum, men med en stor tv-skÀrm. Runt bordet ryms de tre kommunalrÄden och de brukar ses klockan tio pÄ onsdagar för att stÀmma av lÀget.
Nu har Ätta mÄnader gÄtt sedan de tog över styret.
â Har man en avvikande mening inför fullmĂ€ktige ska man anmĂ€la det i tid sĂ„ att vi kan prata om hur man hanterar det. Hittills har vi inte behövt det, men det kommer nog komma frĂ„gor dĂ€r vi inte Ă€r helt eniga och dĂ„ fĂ„r vi ta det. Det Ă€r fyra partier som ska komma ihop och jag kĂ€nner mig nöjd hittills.
FöregÄngaren Gunnar Selberg (C) var vÀldigt synlig bÄde i media och pÄ sociala medier. Mats Taaveniku framstÄr inte som den som utdelar svingar pÄ Facebook och Àven för en del Kirunabor vi talat med framstÄr han lite som en doldis.
â Ibland Ă€r det en hĂ„rfin skillnad mellan att uppfattas som populist eller seriös och jag vill ju gĂ€rna uppfattas som seriös, eller Ă„tminstone pĂ„lĂ€st, innan jag uttalar mig.
Han berÀttar hur det gick till nÀr han 1985 gick frÄn att vara verkstadsarbetare till tjÀnsteman pÄ Kiruna truck, dÀr han började skriva instruktionsböcker, hantera reservdelskataloger och implementera det första publishing-systemet som hette Ventura Publisher.
Han hade fÄtt tag i en tidning, möjligtvis Macworld, med en artikel om att trycksaker kan produceras mycket snabbare pÄ datorn.
â Jag berĂ€ttade det för ledningsgruppen pĂ„ Kiruna truck och dĂ„ sĂ€ger dĂ„varande vd Jiirgen Weigle "det Ă€r bra Taaveniku, dĂ„ blir du projektledare över det". Men jag hade inte en susning och hade inte ens hĂ„llit i en dator.
Han fick helt enkelt köpa en.
â SĂ„ startade it-resan. Jag fick slita som en hund, men fick igĂ„ng systemet.
Han hade en enskild firma och fick lov att göra trycksaker till andra företag pÄ kvÀllarna. 1988 ringde en man frÄn ett företag som hette Catos och skulle etableras i Kiruna.
â Han inledde med "hej, jag har hört att du Ă€r dataexpert. Vill du börja hos oss?". Jag var nog sĂ„ lĂ„ngt frĂ„n det man kan komma, sjĂ€lvlĂ€rd, men han tyckte att jag skulle skicka in en ansökan. SĂ„ lĂ€mnade jag verkstadsbranschen.
Han blev en it-pionjÀr i Kiruna, men hemma i JukkasjÀrvi stÀllde sig somliga frÄgande till vad han egentligen gjorde om dagarna.
â NĂ€r min farmor hörde att jag hade börjat i it-branschen försökte jag pedagogiskt förklara vad det betydde att spara filer i mappar. DĂ„ frĂ„gade hon "men, har du inget riktigt jobb?"
2001 började han jobba med verksamhets- och ledarutveckling i eget företag. Det varade i drygt 15 Är.
â Jag har vĂ€l coachat nĂ€rmare tusen ledare under Ă„rens lopp.
PÄ Kirunagalan i januari 2015 tog Taaveniku och kompanjonen Cecilia Pettersson (numera Lauri) emot Icehotel-grundaren Yngve Bergqvists entreprenörspris. Det blev början till slutet pÄ hans företagsresa.
â Det tycker jag Ă€r det finaste priset man kan fĂ„. Men dĂ„ var vi 17 anstĂ€llda och jag kĂ€nde att jag kommit in i en roll dĂ€r jag var mer vd Ă€n ute hos kunder. Jag ville göra nĂ„got annat och ta det lite lugnare â sĂ„ vi sĂ„lde.
Kring Ärsskiftet 2017-2018 fick han frÄgan om att kliva in i politiken.
â Jag tog upp det hemma och min fru fick som vanligt rĂ€tt. Hon trodde inte dugg pĂ„ att jag skulle ta det lugnare. Jag tackade sĂ„ smĂ„ningom ja, jag har ju alltid varit socialdemokrat men dĂ„ blev jag medlem efter ett uppehĂ„ll pĂ„ 35 Ă„r.
Vad Àr det viktigaste du tagit med dig in i ditt nya jobb?
â Det Ă€r vĂ€l att förĂ€ndringar inte Ă€r nĂ„got att vara rĂ€dd för. Att prova nytt och vara nyfiken.
Nej, att gÄ frÄn eget företag till kommunen Àr inte helt enkelt. Mats Taaveniku medger att det Àr en lÀroprocess, att det blir fel ibland och att kommunalt arbete inte Àr en one-man-show.
â Jag kan ibland kĂ€nna mig irriterad över att saker gĂ„r för sakta eller att man inte fĂ„r underlag i tid sĂ„ att man kan planera i tid. Jag gillar struktur, ordning och reda, det har alltid fört mig framĂ„t som företagare, och det Ă€r superviktigt att hĂ„lla tider, men nu Ă€r det inte alltid det gĂ„r. Det hĂ€nder saker i kommunen som gör att man inte hinner till nĂ€sta möte.
Kommunens sÀtt att "jobba i stuprör" med skola, socialtjÀnst och miljö/bygg tycker han Àr omodernt. Han tror att de kan bli bÀttre pÄ att dela lokaler och mÀnniskor mellan förvaltningar, jobba "smartare" för snabba beslut men frÀmst för att vara rÀdd om pengarna.
Bakom förÀldrahemmet i JukkasjÀrvi stÄr ett lass med björk som Mats Taaveniku hÀmtade hem frÄn skogen under helgen.
Klockan har nu blivit 13.31 och den tidigare försvarsministern befinner sig i luften. Men vi hinner med ett kort besök i Mats Taavenikus förÀldrahem i JukkasjÀrvi. Bakom den mörkröda tegelvillan stÄr ett fÀrskt lass björk.
â Man kan kalla det mitt stora intresse att göra ved.
Han visar ett vitt hus dÀr hans "momma" och "fari" bodde, hans farmors förÀldrar.
â De hade 14 barn i det dĂ€r lilla huset. De blev kompisar med samerna som kom frĂ„n fjĂ€llen ner till skogslandet under vintern, de upprĂ€ttade sovplatser och bytte potatis mot kött. "Momma" var en otroligt social person som sĂ„g alla mĂ€nniskors lika vĂ€rde, alla hade plats hos henne.
Farmors far blev 97 Är. Han kom frÄn Finland och mellanlandade i Juoksengi innan han fick anstÀllning pÄ LKAB och trÀffade "momma" i JukkasjÀrvi. De gifte sig, byggde hus och fick sin stora familj.
â "Momma" var en riktig krutgumma. Förut fanns nĂ„gonting vi kallar för savikuoppa dĂ€r man gjorde tegel första gĂ„ngen man byggde Kiruna stad. Hon och hennes döttrar extraknĂ€ckte dĂ€r och pĂ„ veckorna nĂ€r "fari" jobbade i gruvan tog hon hand om barnen och korna och rensade fisk. Jag frĂ„gade min far "gick de inte in i vĂ€ggen pĂ„ den tiden?" Nej, sa farsan. "De hade inte tid att gĂ„ in i vĂ€ggen".
I det vita huset bodde "momma" och "fari" som var förÀldrarna till Mats Taavenikus farmor.
I JukkasjÀrvi stÀlls motsÀttningarna om rÀtten till jakt och fiske pÄ sin spets. HÀr har mÄnga nyttjat naturens resurser genom historien, men nÀr renmarksutredningen ska svara pÄ om svenska staten eller samebyarna har mest rÀtt har kilar slagits in mellan mÀnniskor som vuxit upp som grannar.
Den unge Mats Taaveniku hade inget ord för att beskriva sin identitet, men nu kallar han sig en "genuin lantalainen".
â Vi gick i samma skola oavsett om man var lantalaiset eller samer. Vi respekterade varandras kulturer och det jag bĂ€r med mig nu och mĂ„r sĂ„ dĂ„ligt över Ă€r att det blivit sĂ„ polariserat. Ăven dĂ„ förvaltade staten alla marker och tycka vad man vill om det, men jag tycker att staten skött det relativt bra fastĂ€n alla inte Ă€r helt nöjda.
Vad betyder det att vara en lantalainen?
â Det betyder mycket för mig. Men vi betraktade oss inte som det utan var bybor oavsett om man var lantalainen eller same. PĂ„ den tiden fanns inte begreppet kvĂ€n heller utan det har vuxit fram genom historisk forskning pĂ„ senare tid. Vi var ett kompisgĂ€ng som spelade hockey och lekte tillsammans. Ibland slogs vi tillsammans. Men vi hade ingen kategori pĂ„ varandra, vi var stolta JukkasjĂ€rvibor.
Numera bor han i Kiruna i huset han köpte tillsammans med sin fru Lena. Hon Àr egentligen pensionÀr men vikarierar som förskollÀrare. Sonen Johan Àr utbildad bergsingenjör och dottern Sara civilekonom. Deras tredje barn, Petter, dog 24 Är gammal. Det har nu gÄtt elva Är men Mats Taaveniku kÀnner att det Àr svÄrt att prata om utan att tÄrarna kommer.
â Det Ă€r den största sorgen man kan kĂ€nna. Den Ă€r obeskrivlig och sĂ„ otroligt djup, en kombination av enorm saknad och kĂ€rlek. Det Ă€r det som sorgen Ă€r.
Hans syn pÄ samhÀllet och sjukvÄrden har pÄverkats av det som hÀnde och nu vet han hur det kÀnns för andra förÀldrar som förlorar sina barn, nÄgot som just nu sker nÀstan dagligen i skjutningar i södra Sverige.
â Sedan stĂ€rker det en pĂ„ ett sĂ€tt. Har man varit med om det vĂ€rsta som kan hĂ€nda sĂ„ minskar rĂ€dslan, man Ă€r i princip inte rĂ€dd för nĂ„gonting för man har redan varit med om det vĂ€rsta som kan hĂ€nda.
Han samtalar med Petter nÀstan varje dag.
â Jag tror pĂ„ nĂ„got sĂ€tt att medvetande Ă€r energi och att det inte kan försvinna, utan bara intar en annan form. Hur den formen Ă€r har jag svĂ„rt att förklara men jag kĂ€nner att jag har kontakt med Petter pĂ„ olika sĂ€tt.
Ăr du religiös?
â Ofta förknippas religion med att man tror pĂ„ gud. Det finns sĂ€kert dĂ€r i bakgrunden och jag kan inte sĂ€tta fingret pĂ„ vad det Ă€r, men jag tror att det finns en högre syfte med det vi Ă€r.
Han Àr intresserad av buddhismens filosofi och beskriver fiske efter harr och öring som en slags meditation.
â Jag kĂ€nner att naturen pĂ„verkar mig pĂ„ ett otroligt positivt sĂ€tt. Man Ă€r ensam, gör upp eld och fiskar lite innan man sĂ€tter sig vid elden och kokar kaffe. Du Ă€r aldrig sĂ„ harmonisk som dĂ„, sĂ„ visst finns det delar av troende hos mig, definitivt. En mörk höstkvĂ€ll kan man sitta och stirra in i elden hur lĂ€nge som helst.
Mats Taaveniku hann i tid för att hÀmta upp Peter Hultqvist pÄ flyget.
Flyget Àr försenat till 13.49 sÄ Hultqvist slipper vÀnta. Han kommer ut med sin vÀska och hajar till nÀr han hör att NSD Àr med.
â DĂ€r har jag ocksĂ„ jobbat en gĂ„ng i tiden â i LuleĂ„, sĂ€ger han pĂ„ sitt breda dalmĂ„l.
NÄgra kvinnor som just landat kÀnner igen ex-ministern och undrar vad som hÀnder. Sedan ber de om tips inför sin vandring upp pÄ Kebnekaise.
NÀr jag vÀnder mig om Àr Taaveniku borta.
PĂ„ vĂ€g till parkeringen ser jag en mörkblĂ„ Tesla försvinna â i riktning mot ett Kiruna vars siluett förĂ€ndras just i detta nu. NĂ€sta stopp för Mats Taaveniku Ă€r ett möte med socialdemokraternas försvarsutskott, men hĂ€r sĂ€tter vi punkt.