Snart får vi svaret

Den 15 mars 2012 är ett datum vi sent ska glömma. Ett norskt Herculesplan kraschade in i Kebnekaise och en av de största och mest komplexa haveriutredningarna i svensk historia inleddes.

Flygbild över Kebnekaise och Rabots glaciär, där de största delarna av bärgningsarbetet utfördes.

Flygbild över Kebnekaise och Rabots glaciär, där de största delarna av bärgningsarbetet utfördes.

Foto: Statens haverikommission

Kiruna2013-03-15 06:00

Den tragiska olyckan då fem besättningsmän omkom inträffade för exakt ett år sedan. Planet, som ingick i den norskledda militärövningen Cold Response, var på väg från Evenes i Norge till Kiruna, när någonting gick väldigt fel och de kraschade in i Kebnekaise.

För Haverikommissionen har det varit ett synnerligen mödosamt arbete att fastställa olycksorsaken, men också att samla in delar från det havererade flygplanet eftersom terrängen i området är en av landets mest extrema.

- Det var en väldigt stor utmaning med tanke på hur miljön är där uppe med en väldigt dramatisk topografi och det är vinter, väldigt kallt, lavinfara i området och dessutom sprickor i glaciären där allt hade inträffat, säger Agne Widholm, utredningsledare på Statens haverikommission.

Är detta den värsta tänkbara haveriplatsen?

- Ja, det är många som har sagt det och jag är beredd att hålla med, säger Agne Widholm.

Dyraste utredningen
På grund av miljön och vädret tog arbetet lång tid. Dessutom krävdes enorma resurser i form av alpinutbildad personal, lavinsäkring, transporter, helikopterflygningar samt kost och logi. Som mest var man ett 90-tal personer som mer eller mindre var inkopplade i Haverikommissionens arbete.

- Det har gjorts en del stora utredningar men om man pratar kostnader så är det utan jämförelse den dyraste utredningen, säger Agne Widholm.

Haveriplatsen ligger på kammen mellan Kebnekaises nord- och sydtopp, mitt i en lodrät bergvägg och vrakdelarna har sedan fallit ned mot Rabots glaciär, på Kebnekaises västsida.

- På den här platsen är det bara alpinister som kan uppehålla sig. Det var norsk och svensk personal ur respektive försvarsmakt som hängde i rep och utförde undersökningar åt oss, säger Agne Widholm.

Svarta lådorna gav svaren
Under våren bärgades vrakdelar för att sedan analyseras. De svarta lådorna, som egentligen är orange, saknades dock fortfarande men när arbetet fortsatte i augusti hittades lådorna.

- De har i mångt och mycket bekräftat det vi tidigare trodde men självklart också gett oss ny information, säger Widholm och påpekar att man genom de svarta lådorna fått svar på ett antal osäkerheter som annars hade varit svåra att klarlägga.

Även om utredningen inte är färdig ännu så har olyckan redan gett upphov till ändrade rutiner som ska förbättra säkerheten.

Kan du ge något exempel?

- Nej jag vill inte göra det men jag kan säga att det finns flera sådana åtgärder som är vidtagna efter utredningens gång, säger Agne Widholm.

Haverikommissionen har klarlagt stora delar av omständigheterna kring orsaken till olyckan men deras rapport väntas inte bli helt klar förrän någon gång i april.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om