Forskarna är ännu inte helt säkra på varför solens fläckar bildas men vart elfte år tycks det uppstå fler än vanligt. Aktiviteten ökar och det gör att solvinden med laddade partiklar som hela tiden skjuts ut från solen blir allt kraftigare. Så kallade supersolstormar kan uppstå när solen når sitt maximum.
- Nu är det relativt lugnt på solen men de kraftigaste solstormarna vi någonsin har haft, de har varit just när solmaxima har varit lägre än vanligt. 1859 var den så kallade Carringtonhändelsen och då var det telegrafoperatörer som fick ström i sig och telegrafrullar som började brinna. De såg norrsken i Karibien, säger Urban Brändström, forskare på Institutet för rymdfysik i Kiruna.
- 1921 är den näst största som man känner till och då var det en telefonstation i södra Sverige som brann ner.
Mycket kan slås ut
Dagens moderna samhälle är väldigt teknikberoende och det är också där vi är som känsligast för störningar. Områdena närmast polerna drabbas hårdast och exempelvis kan elnäten slås ut i händelse av en kraftig solstorm. Transformatorer skulle kunna slås ut och i värsta fall slås även reservsystemen ut. Samma sak gäller även för satelliter som används för allt från kommunikation till navigering och dataöverföring.
- Man har försökt titta på hur det skulle påverka vårt moderna samhälle med all elektronik och teknik men det är jättesvårt att bedöma, säger Emmelie Andersson, rymdvädersamordnare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Myndigheten har studerat det så kallade rymdvädret sedan 2010 och där det är extra känsligt har åtgärder vidtagits.
- Eftersom vi är så beroende av den här kritiska infrastrukturen så har man vidtagit åtgärder, säger Emmelie Andersson.
För tio år sedan drabbades Malmö av ett stort strömavbrott och i slutet av 1980-talet blev sex miljoner invånare utan ström i Kanada, allt på grund av solstormar.
- All samhällsviktig verksamhet är beroende av elnätet så ur samhällets synpunkt är det elnäten som är det viktigaste att titta på, säger Emmelie Andersson.
Förvarningar
Forskarna håller koll på solen och kan slå larm om en solstorm är på väg men det är svårt att säga hur effekterna kommer att bli på jorden. Mycket hänger på hur solstormen är uppbyggd, vilken hastighet den har, hur den träffar jorden och hur dess magnetfält ser ut i förhållande till jordens.
Beroende på hastigheten tar det mellan 14 till 72 timmar innan solstormen når jorden vilket gör att man har tid att vidta åtgärder. Prognosen är dock osäker och när man väl vet säkert är det för sent.
- Den informationen får vi först en halvtimme innan solstormen slår till och då är det för sent, säger Emmelie Andersson.