LĂS FLER NĂJESNYHETER PĂ DUONOJE.SE
SuccĂ©n med debutalbumet âParadise Jokkmokkâ och hitsingeln med samma namn fick en sur eftersmak för Magnus "Kitok" Ekelund. Under förra hösten drabbades jokkmokkssonen av svĂ„ra tvĂ„ngstankar, nĂ„got som tvingade honom att tillfĂ€lligt lĂ€gga allt som hade med musik att göra pĂ„ is.
â Jag hade inte haft tvĂ„ngstankar tidigare, men plötsligt en dag nĂ€r jag satt hemma sĂ„ dök det bara upp nĂ„n sĂ„n dĂ€r grej som inte gick att slĂ€ppa. Jag fick supermycket Ă„ngest och fattade inte vad det var. Men det finns tre utlösande faktorer för att drabbas av det hĂ€r: dĂ„lig sömn, hög press pĂ„ sig sjĂ€lv och mycket alkohol, och jag kunde bocka av alla de tre.
Men Ängesten och mörkret skulle visa sig bli första steget mot en ny epok i Magnus Ekelund liv och karriÀr, Àven om det under en period sÄg allt annat Àn ljust ut.
â NĂ€r jag mĂ„dde sĂ„dĂ€r dĂ„ligt trodde jag verkligen att jag aldrig mer skulle kunna göra nĂ„gonting, hela min vardag blev uppslukad av panikĂ„ngest. Men jag tĂ€nkte att om jag nĂ„nsin klarar av att skriva igen sĂ„ ska jag fan vara helt orĂ€dd och skita i allt. Och ironiskt nog blev det en slags vĂ€g tillbaka
Med hjĂ€lp av vĂ€nner och KBT-terapi lyckades Magnus Ekelund till sist komma pĂ„ rĂ€tt köl och hitta tillbaka till musiken igen. Och resultatet av den mörka perioden blev nya albumet â#DARKWEBDETOXâ som slĂ€pptes den fjĂ€rde november.
â âDark webâ Ă€r ju den mörka delen av internet, sidor som inte gĂ„r att spĂ„ra. Jag tĂ€nker frĂ€mst pĂ„ det som en metafor för tvĂ„ngstankar, och âDetoxâ Ă€r vĂ€l en vĂ€g tillbaka frĂ„n diagnosen. Dessutom tyckte jag det var lite roligt att Dr Dre hade en skiva pĂ„ gĂ„ng i tio Ă„r som skulle heta âDetoxâ, som aldrig kom. Det Ă€r kanske lite provocerande för en del betongrappare att jag bara tagit den grejen rakt upp och ner (skratt).
Men trots att mycket av texterna pĂ„ â#DARKWEBDETOXâ kretsar runt tvĂ„ngstankarna och den mörka tiden Ă€r det ingen musikaliskt mörk platta, och Magnus Ekelund menar att den till viss del Ă€r en pik till det rĂ„dande klimatet pĂ„ dagens svenska rapscen.
â Jag gillar ju fortfarande hookiga refrĂ€nger, det har alltid varit genomgĂ„ende i allt jag gjort. Och det finns lĂ„tar som âDunkel Ung Sameâ som egentligen inte handlar om nĂ„nting, mer Ă€n att jag Ă€r trött pĂ„ identitetspolitik och liksom vill vara en motröst till all sĂ„n musik. De flesta snubbar som rappar i Sverige idag vill vara lite KTH och belĂ€sta, det Ă€r sĂ„ mĂ„nga som har samvetskval och Ă€r rĂ€dda för att anvĂ€nda fula ord. Man behandlar musiken som politik och det tycker jag Ă€r helt fel. Man kan ta musik pĂ„ allvar, men man mĂ„ste samtidigt ta det för vad det Ă€r, men mĂ„nga slĂ„r lite knut pĂ„ sig sjĂ€lva. Vissa lĂ„tar Ă€r vĂ€ldigt djupt inne i tvĂ„ngstankarna, men vissa Ă€r ocksĂ„ bara jag som fullföljer det jag tĂ€nkte nĂ€r jag mĂ„dde som sĂ€mst, att vĂ„ga göra exakt vad jag vill.
Hittills har albumet fÄtt nÄgot svalare recensioner Àn föregÄngaren, men Magnus Ekelund menar att han gjort precis det album han ville göra.
â Hade jag varit en bĂ€ttre strateg hade jag suttit och skrivit tills jag hade en hit av samma kaliber som âParadise Jokkmokkâ, men det hade jag ingen lust att göra, jag ville göra en personlig skiva. Jag fick bĂ€ttre betyg för förra skivan, men dĂ„ var det mer âdet Ă€r en jĂ€ttekul studentspexskivaâ, och man bara, ok, du har missförstĂ„tt hela grejen. Nu har mĂ„nga skrivit att det hĂ€r kĂ€nns som nĂ„got viktigt, och dĂ„ kĂ€nns det som jag landat rĂ€tt, jag Ă€r mycket mer nöjd med den responsen.
I dag Àr Magnus Ekelund helt ÄterstÀlld, och kÀnner ingen större oro över att Ängesten ska komma tillbaka. IstÀllet fokuserar han helt och fullt pÄ musiken.
â Jag tror att jag blivit mer medveten, jag kĂ€nner om jag mĂ„ste ta det lugnt. Men jag trivs sĂ„ bra med att skriva, pĂ„ releasedagen satt jag med Stefan Sundström i studion och spelade in nya grejer. Det hĂ€r har blivit som ett Ă„r noll för mig, en nystart. Och jag trodde aldrig jag skulle fĂ„ nĂ„gon mer nystart, men det fortsĂ€tter hĂ€nda grejer (skratt).