– Det började faktiskt som ett helt personligt projekt när jag började resa. Du vet man tar en massa fotografier som man sedan bläddrar igenom. Då föddes idén om att samla alla mina intryck, känslor och minnen i en enda bild med de detaljer jag kom ihåg från en speciell plats, förklarar hon.
Nu är hon aktuell med utställningen ”Genius loci norr” på Norrbottensmuseum där hon ger sin syn av Norrbotten. Egentligen en del i ett större projekt där hon under några år dokumenterat först olika större städer i Europa för att efter mötet med Norge även börjat gestalta berg och mindre orter.
– Det publiken får se i denna utställning är en blandning av mitt intresse för arkitektur och berg. Jag hade aldrig tidigare varit i det nordligaste Sverige och jag blev helt betagen. Det var så vackert, beskriver hon sitt första möte med Kebnekaise och glaciären vid Tarfala i slutet av september förra året.
Under nio månader har hon rest runt i Norrbotten för att ge sin bild av de platser hon besökt, nämligen Luleå, Tornedalen, Kvikkjokk, Jokkmokk och området mellan Kiruna och Riksgränsen.
– Norrbotten är ett sådant stort län. Jag började egentligen helt på måfå att resa runt för att titta mig omkring. Det ligger ju ingen teori bakom detta projekt, utan min intention är att fånga den känsla och själ jag upplever på olika platser och sedan sätta ihop alla fotografier jag tar till en enda bild.
Ett projekt som kräver ett öppet sinne. Därför gör hon egentligen ingen större research innan hon besöker en plats. Hon vill inte ha några förutfattade meningar utan låter platsen kommunicera med henne, bortom historia och nyhetsförmedling.
Född i Samara, Ryssland flyttade hon till Nederländerna för att utbilda sig till arkitekt, men har sedan flytten till Sverige för fem år sedan främst verkat som konstnär.
– Min sambo är fascinerad av Skandinavien och vi tycker båda om att vandra i fjällen. Därför hamnade vi slutligen i Umeå. Och när vi flyttade till Sverige bestämde jag mig för att ge konstnärskapet en chans. Jag gillar friheten som konstnär. Dessutom inbjuder en konstnärlig praktik till fler uttryck än som arkitekt, säger hon.
Den imaginära värld hon skapar av alla fotografier hon tar under sina möten med olika platser måste ske i dagsljus.
– Jag gillar inte de skarpa skuggor som blir när man arbetar med blixt. Och eftersom jag upplever Norrbottens som ändlös har fler av mina bilder tagit skepnaden av ett eget universum, Kosmos. Speciellt eftersom många platser jag besökt är glest befolkande. Det vilar något mystiskt över denna del av Sverige, säger Anastasia Savinova.
Fotnot: Utställningen ”Genius loci norr” visas på Norrbottensmuseum fram till och med 29 september.