â Det var en riktig flytt, sĂ€ger Angelica Ruffier-Holmqvist.
Nu Àr hon aktuell med en utstÀllning pÄ Galleri Syster i LuleÄ dÀr hon undersöker och utforskar berÀttelsen om Norrland.
Det var nÀr hon fick pengar av franska staten för ett filmprojekt om platsens betydelse som hon insÄg att hon mÄste leva pÄ den plats hon sökte nÀrma sig. DÄ hade hon sedan 2011 regelbundet rest till LuleÄ för att samla olika bilder, vykort, dagstidningar, utforska arkiv, blÀddra i familjealbum, lÀsa befintliga berÀttelser och fotografera landskap hon sÄg.
Valet av stad Àr ingen slump. Angelica Ruffier-Holmqvist Àr född i LuleÄ men har bott hela sin barndom och vuxna liv i Frankrike, förutom de senaste tvÄ Ären dÄ hon bott och arbetat i Berlin.
â Vi var mycket i LuleĂ„ pĂ„ somrarna och det Ă€r bilder av sommarens nostalgi jag burit med mig. Samtidigt har Sverige och LuleĂ„ alltid varit frĂ€mmande. KĂ€nslan av inte riktigt komma in i en samhĂ€llskontext. Jag upplever att jag svĂ€vat ovanför och den kĂ€nslan tog mig hit till LuleĂ„, sĂ€ger hon.
Det var i samband med hennes utbildning till grafisk designer i Frankrike som hon pÄbörjade det projekt hon nu tagit vidare till en utstÀllning som kretsar runt fyra böcker.
â Jag Ă€r utbildad grafisk designer med inriktning mot bokdesign. Jag gillar böcker eftersom de Ă€r en plats i sig sjĂ€lv. Du behöver inte vara pĂ„ en specifik plats. Boken som förmedlare har varken regler eller krĂ€ver sociala sammanhang. Dessutom Ă€r det skönt att en bok har en början och ett slut - en tanke som tilltalar i en samtid dĂ€r allt pĂ„gĂ„r i ett evigt flöde, sĂ€ger hon
Att göra en utstÀllning Àr dÀrför ganska frÀmmande för Angelica Ruffier-Holmqvist.
â Konst har ocksĂ„ en helt annan laddning Ă€n en bok, men det var hit mitt projekt tog mig.
Vid Kurirens besök hĂ„ller hon pĂ„ att skapa en scenografi runt de fyra böcker som utstĂ€llningen bygger pĂ„. Eller som sjĂ€lv beskriver â fyra parallella berĂ€ttelser om vad ett liv i Norrland kan vara.
â Mina vĂ€nner i Frankrike upplever att jag flyttat till Nordpolen. De har svĂ„rt att förestĂ€lla sig att mĂ€nniskor lever helt vanliga liv sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt norrut. Mina undersökningar har sĂ„ lĂ„ngt frĂ€mst kretsat kring historia. Jag har suttit timmar pĂ„ LuleĂ„ stadsbibliotek och lĂ€st böcker av upptĂ€ckare och historieberĂ€ttare frĂ„n mitten av 1500-talet och framĂ„t. Jag har fĂ„tt en rundvandring pĂ„ Norrbottens minne bland deras bruksföremĂ„l som fram till 1960-talet bĂ€r pĂ„ en egen norrbottnisk berĂ€ttelse. Mycket handlar ju om de norrbottniska naturresurserna â malmen, vattenkraften och turismen. Jag Ă€r intresserad av hur man kan kĂ€nna historien i samtiden.
Samtidigt har hennes studier av den norrbottniska historien lÀrt henne att det inte finns nÄgot givet sÀtt att se pÄ vÀrlden.
â Det finns varken bilder eller berĂ€ttelser som ger en komplett upplevelse av en plats. IstĂ€llet finns individer som i specifika sammanhang, vid en bestĂ€md tid gett oss en skildring. Och det handlar om allt. FrĂ„n privata familjebilder till de historiska bruksföremĂ„l som bevarats. Skulle du frĂ„ga en fransman om varför hen vĂ€ljer att bo i Provence skulle svaret, liksom hĂ€r, troligen bli pĂ„ grund av friluftsliv, jakt, fiske och nĂ€rhet till naturen...
NÀsta steg i det projekt som började som ett mÀstarprov inför hennes diplom som grafisk designer att undersöka konflikterna som prÀglar vÄrt lÀns naturresursanvÀndning.
â Jag var ovetande om de konflikterna. DĂ€rför behandlas de inte i denna utstĂ€llning, men jag kommer att Ă„terkomma till dem, sĂ€ger Angelica Ruffier-Holmqvist.