– Det är ett trevligt arrangemang. Fint att möta konstpubliken i sin vardagsmiljö och visa hur man jobbar, säger hon.
Under lördag och söndag öppnar 50 konstnärer, från Karesuando i norr till Piteå i söder, upp sina ateljéer och verkstäder för länets konstpublik.
Och en av dem är alltså veteranen Pia Schmaltz som tillsammans med sambon Bengt Frank visar sina bruksföremål i keramik och Franks måleri i ateljén på Hamnholmen i Luleå.
– Konstrundan är en mer avspänd utställningsform än vernissage. Publiken kommer närmare och så är det ett trevligt avbrott från vardagslunken, säger hon.
Pia Schmaltz gick ut Sunderbyns konstlinje år 2000 och har sedan dess ”hållit på” som hon själv uttrycker det.
– Men för två år sedan bestämde jag mig för att arbeta heltid med keramik för att få fart på keramikverkstaden, berättar hon.
Te och kaffekoppar, kannor, skålar och andra bruksföremål trängs med alla de keramiska blommor hon skapat och också säljer i butiken i anslutning till hennes verkstad som ligger vägg i vägg med sambons ateljé.
– Jag har gett Pia lite mer utrymme. Min ateljé påminner mest om en koja, kanske inte så konstigt eftersom jag älskade att bygga kojor som barn, säger Bengt Frank.
Han har efter ett längre uppehåll som praktiserande konstnär återvänt till måleriet för två år sedan. Varje förmiddag befinner han sig i ateljén för att sedan på eftermiddagarna arbeta vid datorn med sitt extraknäck som formgivare av webbsidor. Sedan årsskiftet har han målat kontinuerligt och säger sig befinna sig i en helt ny och spännande fas i sitt konstnärskap.
– Jag känner mig mer ohämmad och har släppt alla tankar, styrda idéer och all teori. Jag bara gör...
Ur mönster han skapar på dukarna låter han bilder mejslas fram genom ett närmast intuitivt arbetssätt. En prick blir till ögon, delar av mönster blir till djur och färgskalan bestäms utifrån dagsform. Till sin hjälp har han musiken. Instrumental musik som lugnar en ängslig dag, snabbare jazz en dag när energin ska flöda.
– Jag uttrycker mig naivistiskt – att försöka vara i det naiva, oskuldsfulla. Där i det sköra kan det stora ske.
Nej, den teoretiserande konsten lockar honom inte. Just nu arbetar han exempelvis med ett tema där han sågar och skär ut verk direkt från målardukarna. Temat är inspirerat av Lars von Triers andra film i Depressionstrilogin ”Melancholin”.
– Den filmen drabbade mig verkligen för tänk att vi bor på en liten boll som far runt i rymden. Läskigt.
Han visar ett antal verk han skapat utifrån en djup insikt om vår litenhet i universum - alla med titlarna ”Resenärer” - förutom den han gjort så sent som i veckan som fortfarande går under arbetsnamnet ”Igor”.
– Ja, titlar är viktiga för mig. En titel lämnar något åt betraktaren men det kan dröja länge innan verkets namn landat rätt. Det tar tid, förklarar han.
Konstrundan ser han liksom sambon som en avspänd utställningsform i mötet med konstpubliken. En annan att han börjat visa sin konst på Instagram.
– Ett roligt sätt att nå ut i stora världen och hitta likasinnade konstspråk. Jag har hamnat i många spännande konstdialoger på Instagram. Där kan vad som helst uppstå, bland annat har jag hittat en konstnär i Australien som är lika intresserad som jag av Native Americans och Sitting Bull – ett tema jag jobba med för 15 år sedan, säger Bengt Frank.
De 50 konstnärer i länet som deltar i Konstrundan 2018 håller öppet mellan 11-17 lördag och söndag.