I Damaskus jobbade han som journalist, författare och översättare.
– Men det sa arbetsförmedlingen att jag omöjligt kunde arbeta med i Sverige. De vill istället fokusera på mina kunskaper i affärsutveckling. Jag fick en praktikplats på Hemköp där jag fick sköta grönsaksdisken, säger han.
I dag jobbar han som projektkoordinator för KRO:s nationella projekt ”Konsten att delta”.
Ett projekt med syfte att hitta kulturarbetare bland nysvenskar. En närmast heltidssysselsättning, menar Ola Öhlin, projektledare för ”Konsten att delta”.
– Antonys erfarenheter är en bra bild över hur det fungerar i Sverige. Det finns nämligen ingen registrering för kulturyrken när nyanlända registreras på arbetsförmedlingen för första gången. Därför jobbar bildkonstnärer och andra kulturarbetare som pizzabagare och lastbilschaufförer. Det är en grupp som försvinner, vilket också är ett demokratiskt problem förutom att de förlorar sin yrkesidentitet, säger Ola Öhlin.
Hanna Isaksson, verksamhetsledare för Resurscentrum för konst bjöd för en tid sedan in Ola Öhlin och Antony Merjan eftersom ett liknande projekt har startat i Norrbotten.
– Integration är ett prioriterat område i regionens kulturplan och vi har fått pengar från regionen för detta integrationsprojekt. Därför har jag kunnat anställa Lotta Lampa som projektledare.
Även Ninni Korkalo, från Rovaniemi var på plats.
– I norra Finland har de kommit mycket längre i arbetet med att integrera nyanlända konstnärer och ge dem verktyg för att etablera sig på den finska konstscenen. De erfarenheterna behöver vi, menar Hanna Isaksson.
En viktig samverkans partner är arbetsförmedlingen Kultur i Norrbotten. Ola Öhlins erfarenheter efter att ha jobbat med dessa frågor i tio år är just svårigheten för nyanlända att komma in på kulturarbetsförmedlingen.
– Det krävs att du ska ha varit verksam inom något kulturyrke de senaste tre åren, men har du varit på flykt ett år så stängs dörren. Ett riktigt Moment 22 möter ofta kulturarbetare som kommer som flyktingar, menar han.
Ola Öhlin lyfter också de fakta som uppdagades i rapporten ”Kultur av vem” som presenterades 25 juni 2015 av Kulturanalys. Den visade att andelen personer med utländsk bakgrund är lägre på kulturinstitutionerna än i samhället i stort – en tendens som har förstärkts de senaste tio åren.
– Mångkulturen har alltså sjunkit i vårt samhälle samtidigt som man talar om vikten av breddad rekrytering på våra konsthögskolor. Det handlar också om potentiella besökare av våra kulturinstitutioner. Det behövs många berättelser i vårt samhälle, säger han.
Integrationsprojektet i Norrbotten har precis startat, men Hanna Isaksson menar att de redan nu fått en del uppslag om hur de ska jobba vidare.
– Bland annat kommer vi att jobba med mentorsprogram. Det är också viktigt att nysvenska konstnärer får lära sig hur den svenska konstscenen fungerar och hur man söker pengar. Det handlar om integration, att de får möta svenska konstnärer och hitta nätverk och vägar för att få ställa ut i sitt nya land, säger Hanna Isaksson.