Enligt en sammanställning som Lärarförbundet gjort handlar det om 644 lediga tjänster för förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare och gymnasielärare. Det är en ökning med knappt 12 procent sedan förra året, vilket är något högre än rikssnittet.
Flest måste anställas i Kiruna, Gällivare och Luleå, där mer än hälften av de lediga lärartjänsterna finns.
– Vi har vissa ämnen där situationen börjar bli väldigt akut, säger Margit Koppari, kommunombud för Lärarnas riksförbund i Gällivare.
Enligt Margit Koppari handlar den akuta bristen framför allt om grundskollärare i NO-ämnen och matte. Vissa av de lediga tjänsterna ser inte ut att ha några behöriga lärare höstterminens start, och måste därför fyllas av personer utan lärarexamen.
– Katedern kan ju inte vara tom när skolan börjar, säger hon.
I och med lärarbristen blir arbetsbördan också tyngre för de som jobbar inom skolan, eftersom en hel del tid går åt till att handleda och stötta de obehöriga lärarna. Dessutom är det svårt att få tag på vikarier – på flera håll totalt omöjligt, menar Margit Koppari.
– Vi har haft många tjänster ute och det är inte många som söker, inte ens obehöriga, säger hon.
Kiruna är den kommun som saknar flest lärare, och också där är bristen kännbar. Pensionerade lärare får ibland kallas in för att leda klasser; andra gånger står ingen vikarie att finna och lärarna får ställa upp för varandra, säger Katri Ohlsson, lärare på Nya raketskolan i Kiruna.
– Arbetsbördan blir såklart större, för vi tar varandras lektioner utöver våra egna. Eller så blir det lärarlösa lektioner, och det är ju inte heller bra.
Både Katri Ohlsson och Margit Koppari betonar att det som krävs för att lösa lärarbristen i länet och landet är att höja statusen på yrket så att fler vill jobba inom skolan.
– Kommunerna måste planera långsiktigt – det är oerhört många lärare som kommer att gå i pension snart, men på högskolorna står ju platserna tomma, säger Margit Koppari.