Det Àr landstinget sjÀlv som har skickat in en ansökan om att fÄ bli regionkommun, och den stöds nu av lÀnets kommunförbund. Men för att
regeringen ska kunna ge sitt godkÀnnande krÀvs att de
enskilda kommunerna stÀller sig bakom förslaget.
- Det Àr upp till varje kommun att sÀga ja eller nej, men blir det bara ett fÄtal nej kommer vi att kunna lösa det ÀndÄ, sÀger Roger Kempainen pÄ Kommunförbundet Norrbotten.
Föra regionens talan
Enligt Roger Kempainen ligger mycket av styrkorna med en eventuell reformation i den övergripande roll en
regionkommun skulle fÄ.
- Som det Àr nu finns det ingen enskild instans som kan föra regionens talan i officiella sammanhang, sÀger han. Det finns ingen som
legitimt kan sÀga "vi i Norrbotten tycker...".
Skulle förslaget gÄ igenom kommer regionkommunen inte bara att ta över landstingets uppgifter, utan Àven regionalpolitiska frÄgor frÄn lÀnsstyrelsen. Moderaten Mattias Karlsson Àr en av de som tycker att detta Àr ett steg i fel riktning.
- Jag hade hellre sett att landstinget fÄtt fÀrre ansvarsomrÄden sÄ att de kan fokusera pÄ det som vÀljarna tycker Àr viktigast. En reformation kommer bara ta tid och pengar frÄn hÀlso- och sjukvÄrdsfrÄgorna, sÀger han.
Jan-Ă
ke Björklund har lÄng erfarenhet av det som kallats Sveriges mest utredda samhÀllsfrÄga. Han pekar bland annat pÄ den demokratiska aspekten som tillförs nÀr
valda politiker tar över frÄn lÀnsstyrelsens tillsatta tjÀnstemÀn.
- PÄ det hÀr viset kan folk sjÀlva bestÀmma vem som ska föra deras talan i olika
frÄgor, sÀger han.
Norrbotten Àr ett av fyra kvarvarande lÀn i landet som inte infört nÄgon typ av
regionalt samverkansorgan, men Mattias Karlsson har svÄrt att se syftet med en
regionkommun.
- Det kommer att kosta mer Àn det smakar, sÀger han. Men det ligger vÀl inbyggt i varje politikers hjÀrta att fÄ mer makt och fler saker att bestÀmma över.
GodkÀnns landstingets
ansökan blir regionkommunen verklighet frÄn och med Är 2015.