Slutet av 1500-talet var en kall tid i Sverige och kallas därför lilla istiden. Det ledde till ökade snömängder och tilltagande problem med vårfloderna. Gårdar som legat nära älven ända sedan medeltiden befann sig nu på tok för nära. Det gällde även Särkilax kyrka.
13 av de helgonskulpturer som stod i kyrkan återfanns och finns idag bevarade i Övertorneå kyrka. Men det är i princip de enda spåren av kyrkan som spolades bort.
– Man vet inte ens hur kyrkan såg ut, vi kan bara anta att den var som andra senmedeltida träkyrkor, fastslår Petter Antti.
Han är 51 år och vd för Läkarjouren i Luleå. Han har tidigare jobbat 30 år som journalist, senast som redaktionschef på TV4, och ännu tidigare var han proffsspelare i Luleå hockey. Men vid sidan av sina andra karriärer har Petter Antti alltsedan tonåren ägnat fritiden åt att söka fakta om Särkilax kyrka.
– Ja, det är ju ett riktigt nördintresse man har, erkänner han.
Petter Antti har rötterna i Övertorneå, där han tillbringade alla sina sommarlov som barn.
– Jag minns hur jag gick längs älvstränderna, där man drog not förr i tiden, på stigar med mjuk, solvarm och len sand och det var alltid vindstilla. Jag har väldigt djupa känslor bygden och framförallt för landskapet längs Torneälven, berättar han nostalgiskt.
När han var tolv år dog hans farmor och efter det fick han idén att börja släktforska. Släktforskningen vidgades snart till ett bredare intresse för historia. Under tiden han var hockeyproffsspelare gick han distanskurser i historia vid Umeå universitet.
Berättelsen om Särkilax kyrka har funnits med honom sedan barndomen.
– Jag tycker det är fascinerande att tänka sig hur en kyrka plötsligt dras med i en kraftig vårflod, lyfts från sina grunder och transporteras iväg som vilken hölada som helst.
Han började leta i de gamla arkiven i Riksarkiven och har fortsätt söka information ända fram tills idag.
– Det man kan säga om en sådan här historia är att den är så dramatisk att det har spridits en massa sägner om kyrkans märkvärdiga undergång.
Precis som är van vid i sitt journalistiska arbete har han försökt gå tillbaka till ursprungskällorna för att kontrollera vilka uppgifter om kyrkan som stämmer – och inte stämmer.
– Jag lärde mig väldigt tidigt att läsa gammal handstil, så jag har inga problem med att förstå handskrivna texter från 1500- eller och 1600-talet, berättar han.
Johan Bure, Sveriges första riksantikvarie, var i kyrkan i december år 1600 och beskrev vad han såg och upplevde. Anteckningarna finns i original på Kungliga biblioteket.
En uppgift som länge togs för en sanning var att kyrkan gick sitt brutala öde till mötes 1615. Snart började han misstänka att det var fel.
– Det finns flera vittnesmål om kraftiga vårfloder i hela Norrland 1617, då sex gårdar spolades bort bara i Tornedalen, men från 1615 finns det ingenting sådant.
Han sökte framförallt i något som kallades ”allmogens besvär”. Det var brev som allmänheten med hjälp av kyrkoherden och nämndemännen skrev till kungen och riksdagen för att ansöka om skattelättnader.
– ”Besvär” var en bra beskrivning av breven. De skulle ge en ögonblicksbild av läget i socknen och är i regel ganska dystra eftersom man ville få lägre skatt. Därför ska man läsa dem med viss skepticism.
2013 hittade han äntligen beviset han sökte.
– Det beskrivs i ett sådant här ”besvär” hur kyrkan hade försvunnit med vårfloden, liksom klocka, mässkläder och alla inventarier.
För Petter Antti handlar historien om Särkilax kyrka inte bara om en byggnad. Och det gör inte boken heller. Den berättar lika mycket om hur människorna levde och om älvens betydelse för dem som bodde invid den och om deras utsatthet.
– Älven var livsnerven i en bygd som Tornedalen. Det var där man transporterade sig, det var där man fiskade.
Översvämningarna var en förutsättning för bygden. Det spolades upp sediment ur älven som bidrog till att skapa den bördiga jord som människorna livnärde sig av. Samtidigt hade de ingenting att sätta emot när vårfloden plötsligt kom för nära bebyggelsen.
Överlag var 1610-talet var en extremt svår tid av mångårig svält, berättar Petter Antti. 1614 hade varit den kallaste på flera 100 år, vilket ledde till svår missväxt. Sedan fortsatte det likadant i flera år. När dessutom vårfloden tog kyrkan låg det nära till hands att tyda det som ett Guds straff.
– Först tog Gud säden, sedan Guds hus ifrån dem. Man såg förmodligen en väldigt stor symbolik i det.
Just 1617 förbjöds katolicismen slutgiltigt i Sverige och kanske ledde även det till tolkningar – att det var därför den gamla katolska helgedomen spolades bort från bygden för alltid.
Fotnot: Särkilax Kyrkas vänner har hjälpt till att ge ut boken. Föreningen bygger idag upp en replik av den gamla kyrkan, 400 år efter att den försvann..