Mässan hålls i Haparanda och ett 30-tal författare och förlag är på plats samtidigt som utställningen "Bengt Pohjanen – 50 år som författare" har vernissage.
– Äntligen. Jag har arbetat länge för att minoritetsspråken, meänkieli, finska och kväniska i området ska nå ut till en större publik, säger författaren Bengt Pohjanen.
Ja, när "Gränslös litteraturmässa – Rajaton Kirjalisuuen Messu" invigs på fredag på biblioteket i gränsstaden Haparanda har 20 år passerat sedan diskussionerna om att starta en författarförening för de som skriver på minoritetsspråk på Nordkalotten startade.
– Det tog 20 år, men ifjol när meänkieli firade 30 år togs beslutet om att starta Kexi och vi fick snabbt 40 medlemmar.
Bengt Pohjanen tillhör pionjärerna som stridit för att ett erkännande av meänkieli som ett språk. Redan 1985 skrev han sin första roman på meänkieli och 1987 kom hans första pjäs på språket. Men det skulle dröja till år 2000 innan meänkieli blev ett inhemskt officiellt minoritetsspråk i Sverige.
– Det har varit fantastiskt att se ett skriftspråk födas, säger han.
Hans tre-språkiga författarskap är alltså intimt sammankopplat med meänkielis utveckling och status, från ett talande språk till ett skriftspråk. Och språkets resa manifesteras också i utställningen över hans författarskap.
– Jag skrev mina första texter redan 1959 och det märkliga är att när jag tittar tillbaka har mitt författskap samma teman nu som då. Det handlar om gränsen, språket, andliga frågor och politik. Min första dikt "Jag är född utan språk" skrev jag troligen för 58 år sedan och den dikten har översatts till ett 40-tal språk. Tydligen tilltalar den många människor, trots att den är skriven av en tonåring som då inte förstod att han hade tillgång till tre språk, säger Bengt Pohjanan.
Utställningen innehåller fotografier, böcker, recensioner och affischer ur hans rika produktion. Hur många böcker och andra publikationer han publicerat vet han inte, men det är åtskilliga eftersom han aldrig lidit av skrivkramp - berättelser som med tiden kommer att förvaras på Umeå universitet.
– Mitt arkiv ska förvaras där, även om det är svårt att skiljas från det som varit viktigast i mitt liv, säger han.
Och författarskapet kommer att fortsätta. Bengt Pohjanen har fortfarande några romaner kvar att skriva. Förutom att han ska skriva den sjunde delen på hans dokumentärserie "Tornedalska öden och äventyr", den fjärde delen av hans självbiografi finns ett stort och komplicerat romanprojekt han drömmer om.
– Romanen går under arbetsnamnet "Tre män vid Mannerheims grav" - tre röster från män jag träffat och haft en relation till som ska få ljuda fritt i varandra. Det vore oerhört roligt att få avsluta storslaget, likt min bästa roman "Dagning röd".
Fotnot: Gränslös litteraturmässa pågår 4-5 oktober och avslutas med evenemanget "Höstglöd" där flera priser kommer att delas ut.