– Det är klart att det är oroväckande att det inte kommer några nya stjärnor. Det behövs nya stjärnor för att vi ska få ett uppsving på ungdomssidan, säger Johansson.
Johansson har under många år varit en superkändis i brottarsverige, men avsaknaden av folkkära nya brottare gör att sporten, på herrsidan, för en tynande tillvaro.
– Sverige har alltid haft brottare som de unga har kunnat se upp till, men i dag finns det inte idoler på samma sätt. Brottarna håller inte på nog länge för att bli kända och därför får inte sporten heller samma mediabevakning.
Tendensen är likadan lokalt sett.
– På killsidan finns nästan ingenting. Bakåt i tiden kunde det vara dryga 100 anmälda brottare till DM i dag är det nästan ingenting och det är alarmerande, säger Johansson.
Under denna helg så avgörs anrika Cup Haparanda. I år bli det utan engagemang från Tomas Johansson då han är nyopererad, men han ser kritiskt på en förändring och det är att cupen saknar damklasser i år.
– Det kanske hänger ihop med att de var så få anmälda förra året, men jag tror att det bästa hade varit att köra ändå. Det går inte att bygga upp något genom att vissa år ha damklasser och nästa år inte, säger Johansson och fortsätter.
– I Norrbotten är stjärnorna i dag kvinnor och därför skulle det vara extra viktigt i Cup Haparanda att ha en klass för dem.
Men enligt Johansson så har stjärntorkan också spridit sig utanför Sveriges gränser. Till och med Ryssland, som traditionellt sett varit ett jätteland inom brottningen, har svårt att få fram några nya fixstjärnor.
– Före Karelin hade Ryssland många bra tungviktare, men i dag så är det ganska tunt även för dem.
Så det kanske hade varit bättre för dig att vara aktiv nu?
– Många har sagt åt mig att jag hade otur att jag var samtida med Karelin och att jag hade vunnit så mycket mer annars givetvis är det antagligen så, men det får vi aldrig veta.
Hur bra var Karelin?
– Det går inte ens att jämföra med dagens brottare. Han var stor, säger Johansson.
Har ni någon kontakt i dag?
– Vi pratar med varandra när vi träffas. I dag kan vi engelska bägge två, men under vår aktiva karriär så var jag dålig på engelska och han kunde nästan ingen alls så det går bättre nu än då.
När träffades ni senast?
– Jag minns inte, men jag såg honom på en finsk tv-kanal i veckan när han stod bredvid Putin och pratade om sanktioner mot Turkiet.
I våras så gick den flerårige förbundskaptenen och gamle storbrottaren Leo Honkala bort. Honkala hade en stor betydelse för Johansson utveckling när denne var ung.
– Han var väldigt viktig för mig i början av min karriär. Han var inte bara tränare utan han var lika mycket psykolog som hjälpte med alla delar i träningen. Hade du problem oavsett om det hade med brottning eller privatliv att göra så kunde du alltid gå in på hans kontor och prata. Han var också viktig för brottningen i norr då han ofta var i Kiruna, Boden, Gällivare och Haparanda och hade läger.
1984 under OS i Los Angeles tog Tomas Johansson silver, men det var en medalj som han blev av med efter att ha ertappats dopad. Tio år senare fick han tillbaka medaljen av jugoslaven Refik Memišević som tilldelades silvret istället för Johansson.
– Jag har den hemma i Haparanda, men den hänger inte längst fram i medaljskåpet. Det är ingen medalj jag är stolt över i dag, säger Tomas Johansson.