Det är många statliga utredningar på gång just nu, berättar Maarit Enbuske. Förutom betygen handlar det om rektorns förutsättningar, lärarnas arbetstid, begränsningar i friskolornas vinstuttag, elevpengens storlek och ämnesbetyg istället för kursbetyg i gymnasiet.
I de internationella Pisa-undersökningarna får Sverige sämre och sämre resultat jämfört med andra länder – Luleå är inget undantag – och de reformer som har genomförts de senaste decennierna ifrågasätts starkt.
– Det är många statliga utredningar om skolan som pågår just nu, säger Maarit Enbuske som följer det som händer med stort intresse.
En av dem gäller betygssystemet. "Ett F i ett klassrum hade lika gärna kunnat vara ett E i ett annat", skriver regeringens utredare-
– Det är ett systemfel, det är omöjligt att sätta likvärdiga betyg, och det skapar orättvisa när det gäller att söka vidare till högre studier, förklarar Maarit Enbuske.
Både friskolor och kommunala vill kunna visa upp bra resultat för att locka till sig fler elever. Detta leder till betygsinflation slår utredaren fast.
I dagens betygssystem från A till F innebär F underkänt. En sjundedel av eleverna som går ut årskurs 9 i Luleå har inte behörighet till ett nationellt gymnasieprogram eftersom de har F i ett eller flera av kärnämnena.
– Det gallrar bort så många elever och gör att eleverna inte kommer vidare. De tar sig inte in på de ordinarie gymnasieprogrammen utan får gå ett individuellt program.
I den nya föreslagna skalan är:
- 10 utmärkta kunskaper
- 8–9 mycket goda
- 6–7 goda kunskaper
- 4–5 godtagbara
- 1–3 står för mindre godtagbara kunskaper.
– Men du får ändå ett betyg, säger hon.
Snittet kommer att ligga någonstans på 6.
Maarit Enbuske, arbetsmarknads- och utbildningsdirektör, Luleå kommun tror att det nya betygssystemet som är på förslag kan bli bra. Orsaken till ändringen är att svenska elever har stått sig så dåligt i Pisa-undersökningarna. "Jag upplever att det finns ett brett stöd", säger hon.
Det föreslås också införas digitala och centralt rättade slutprov. De ska vägas in i betygssättningen till 30 procent, medan lärarnas bedömning står för 70 procent.
– Skolornas totala betygssnitt ska dessutom kalibreras gentemot andra skolor, så att inga skolor sätter för låga eller för höga betyg i relation till resultaten som slutproven visar.
Men det är inte bara betygen som utreds. Hela läroplanen är under omprövning.
– I nuvarande läroplan är det mycket fokus på att analysera och reflektera, men man känner att barnen inte har varit tillräckligt mogna för det, säger Maarit Enbuske.
Nu vill utredaren att man ska gå tillbaka till fokus på baskunskaper och fakta, framförallt i grundskolan.
– Jag tycker det är bra förslag och upplever att det finns ett starkt och brett stöd för dem.