I Sjöfartsverkets sparpaket har en isbrytare i Luleå varit i fara.
Redan nästa vinter skulle en av isbrytarna tas ur drift.
Men en positiv signal från regeringen gör att Sjöfartsverket skjuter upp sina stora besparingsplan.
Därför får alla isbrytare vara kvar i Luleå i minst en vinter till, vilket innebär att två besättningar och uppemot 15 tjänster blir kvar i Luleå. Det ger också, inte minst, ett lugnande besked för industrin som är beroende av hamnarna i norra Sverige.
– Det är positiva besked, framförallt för näringslivet i Norrland och för oss på Sjöfartsverket och våra besättningar, säger Niclas Härenstam.
Sjöfartsverket vill ha höjda anslag och om regeringen inte kan tillgodose anslagen behöver man genomföra sparpaketet.
Nu har man fått upp förhoppningar om att regeringen ska skjuta in mer pengar, efter följande mening i propositionen till vårändringsbudgeten:
”För att säkerställa verksamheten framgent avser regeringen att återkomma om hur Sjöfartsverket långsiktigt och kostnadseffektivt ska finansieras så att central samhällsservice som sjö- och flygräddning samt isbrytning kan vidmakthållas över tid.”
Det är ännu inte klart att Sjöfartsverket får de pengar som behövs. Om inte så påbörjar man trots allt sitt sparpaket, vilket skulle innebära att en isbrytare i Luleå kommer kallställas från vintern 2026-27. Men förhoppningen är nu att man helt ska kunna stryka sparpaketet till hösten.
– Nu har vi fått så tydliga signaler, så det skulle faktiskt kunna bli en lösning så att vi inte alls behöver kallägga isbrytaren nästa år heller, säger Niclas Härenstam.
På grund av ekonomiska situationen har Sjöfartsverket haft anställningsstopp. Det ska också lättas upp nu för att stärka upp isbrytarna som har gått underbemannade.
Ett tiotal vakanta tjänster ska fyllas, enligt Härenstam. Om man lyckas anställa folk.
– Branschen har ett ganska gott läge på marknaden. Många rederier söker manskap och då gäller det att vara attraktiv som arbetsgivare, säger Niclas Härenstam.
Tuffa kraven
- Sjöfartsverket vill ha permanent höjda anslag med 250 miljoner kronor och att de indexeras.
- Möjlighet att höja avgifterna med 250 miljoner kronor årligen.
- 35 miljarder kronor över en tioårsperiod från statens infrastrukturinvesteringar.