20-åring bad om förlåtelse

Om en vecka meddelas dom av hovrätten om den brutala misshandeln mot 15-årige Henrik Holmberg i Luleå.
I går blev det dock klart att 21-åringen nekas kontraktsvårdsutredning.
Det betyder sannolikt fängelse för honom.

LULEÅ2005-09-02 06:30
Från ett bord på Roasters café blev en kvinna uppmärksam på misshandeln av Henrik Holmberg 9 juni i år, utanför Smedjan vid 20.30-tiden på kvällen. I går vittnade hon i hovrätten. Hon berättar hur hon plötsligt hör hur glas krossas, tittar ditåt och ser en kille som skadats och blöder i huvudet. Hon ser sedan hur samme kille plötsligt liggande på marken får ta emot spark efter spark, mot kroppen och huvudet. Skadorna i huvudet bedöms senare som livshotande.<br>&nbsp;? En var mest aktiv i misshandeln och han är uppe i luften med hela sin tyngd och kraft när han sparkar på den liggandes huvud. Då blir jag rädd, för jag vet vilket våld mot huvudet som är dödande, säger det kvinnliga vittnet med erfarenhet inom sjukvården med att primärt ta hand om personer som misshandlats och fått skallbenet krossat.<br>Minns ansiktsdragen<br>Vittnet berättar vidare hur hon hör en kvinna som skriker till och som genom att rusa fram stör misshandelsförloppet. Vittnet uppger också att hon minns ansiktsdrag hos den person som varit som mest aktiv under misshandeln, eftersom han tillsammans med två andra killar tar vägen förbi henne, gående, bara två meter ifrån henne, där hon sitter på Roasters. När killarna förstår att polis är på väg börjar de springa. <br>Hon minns killens tröja och ansiktsuttryck. Tröjan med rastafärgerna tyckte hon kändes så vansinnig i kombination med det våld killen nyss gjort sig skyldig till.<br>&nbsp;? Han såg inte skärrad ut, eller skrämd, han hånflinade, ja det gjorde han, berättar vittnet.<br>Hon får frågan vad hon minns av våldet mot 15-åringen.<br>&nbsp;? Jag minns bara sparkar, säger hon.<br>Ber att få säga några ord<br>Under gårdagens paus i hovrättsförhandlingen kastar samme 20-åring skygga blickar mot åhörarna när han sträcker fram händerna mot handfängslen. Strax innan hovrättsförhandlingarna ska avslutas ber han så försiktigt om att få säga några ord. <br>Han reser sig upp, undrar var Henrik Holmbergs föräldrar sitter, söker efter dem med blicken bland åhörarna, och säger att han vill be dem och Henrik om förlåtelse, och tittar ömsom upp mot Henriks mamma och Henrik, ömsom ner i backen.<br>&nbsp;? Det som hände, jag har ingen förklaring till det, jag är ingen sådan person, jag tänker på det här hela tiden. Förlåt Henrik, jag förstår om du inte kan förlåta mig, men du ska inte behöva vara rädd att gå på staden ... förlåt.<br>Vill ha hårdare straff<br>Henrik Holmbergs mamma Lena går ut en stund i pausen direkt efteråt.<br>&nbsp;? Jag är ingen hatisk människa, eller ondsint människa. När vi var upp i tingsrätten och såg honom (20-åringen) första gången, tyckte jag att han ser ju ut som en vanlig kille. Båda gärningsmännen har ju trasiga bakgrunder. Det är helt klart bra att han visar att han ångrar sig, och jag vill tro att han menar det, ändå kan jag tänka, menar han det verkligen? <br>&nbsp;? Jag kan inte vara ondsint. Det har betydelse att han nu visade medmänsklighet, men det ursäktar inte hur vi har fått lida. Det känns bara så, jag vill att gärningsmännen ska ha längre straff. För den skull spelar det ingen roll att han ber om ursäkt. Jag vill att samhället ska döma hårdare straff, Henrik hade lika gärna kunnat vara ett kolli i dag. Men för mig som människa har det betydelse att han bad om förlåtelse , säger hon.<br>Kammaråklagare Anette Ölmbro yrkar på treårigt straff för 21-åringen och fyraårigt straff för 20-åringen. I tingsrätten fick de ett år och sex månader vardera.<br>När misshandeln ägde rum var båda gärningsmännen under 21 år.<br>Dom meddelas 9 september.<br><br>katarina.karlsson@kuriren.com<br>0920/ 376 23
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om