32-åringen tog tillbaka allt

På torsdagen hörde tingsrätten en 32-årig man som ursprungligen kommer från Kalix men som nu är skriven i London. 32-åringen är åtalad för två fall av grova bedrägerier tillsammans med de två män som av åklagaren pekas ut som huvudmän i Däckkungen-härvan, en 41-årig man från Piteå och en 35-årig man från Luleå. Därtill är 32-åringen åtalad för grovt skattebrott, ett brott som han erkänner sig skyldig till. 32-åringen berättade för tingsrätten att han kom till Luleå i april 2005 för att åta sig en försäljning av Däckkungen, som ägaren ville sälja. 32-åringen sade sig ha fått sammanlagt 80.000 kronor för sin förmedling och nekade till att ha fått några andra pengar för sin medverkan. 32-åringen sade att han bara träffat 41-åringen som hastigast. De åt lunch på en restaurang i Luleå men affären gjordes upp med en annan man, som också står åtalad i målet.- Jag jagade affärer hela våren eftersom jag visste att jag skulle avtjäna ett fängelsestraff, förklarade 32-åringen för rätten. Dömd till fängelsestraff
32-åringen skulle avtjäna ett fängelsestraff för medhjälp till grovt rån, det gällde rånet mot Handelsbankens kontor i Kalix 2003. De två rånarna dömdes till fyra respektive fem års fängelse. Efter att ha vistats knappt en vecka i Luleå åkte han tillbaka till Stockholm där han då bodde. En kort tid därefter greps han av polisen och fördes till Kronobergshäktet. Från häktet fördes han senare vidare till anstalt för att börja avtjäna sitt straff. Enligt kammaråklagare Jan Wallström gick bedrägerierna till så att 32-åringens företag skulle stå som leverantör för inköp av olika maskiner. Maskinerna skulle finansieras med hjälp av finansbolag och som köpare stod Däckkungen. Några maskiner levererades inte av 32-åringens företag. Däremot betalade de två finansbolagen in pengar på 32-åringens privata bankkonto. Det skedde under tiden som 32-åringen satt på anstalt. Det skrevs också ut fakturor i bolagets namn under tiden som han satt frihetsberövad. Kunde inte ringa
32-åringen ifrågasatte åklagarens påståenden att han skulle ha kunnat göra affärer under tiden som han satt på Kronobergshäktet och på anstalt. - Jag har inte kunnat ringa till XX (41-åringen), hävdade 32-åringen.Dagen innan 32-åringen skulle friges från fängelset blev han förhörd av polisen. Enligt förhörsprotollet ska han då ha berättat om 41-åringens roll då Däckkungen skulle säljas.Tjallar aldrig
Nu tog 32-åringen kategoriskt tillbaka dessa uppgifter. Han hävdade att poliserna lagt orden i hans mun genom att upprepa vissa frågor 20-tals gånger. 32-åringen ifrågasatte hur minst fem timmars förhör kunnat återges på några få sidor och att förhöret med honom inte tagits upp på band.Rätten hörde en av de poliser som förhörde 32-åringen. Denne sade sig inte minnas ordagrant hur förhören hade gått till. 32-åringen berättade att han råkat illa ut på anstalten sedan andra interner fått klart för sig vem han var. - Jag skulle aldrig, oavsett vad som än hänt, nämna några namn. Jag har fått lära mig på ett ytterst hårt sätt vad som händer om man gör det, sade 32-åringen.32-åringens försvarare advokat Björn Lagerling ansåg inte att polisförhöret duger som bevisning i målet. Kammaråklagare Jan Wallström yrkade att 32-åringen ska dömas till två års fängelse. Jan Wallström begärde också att tingsrätten ska häkta 32-åringen. 32-åringen sitter redan häktad i ett ekobrottsmål i Umeå tillsammans med tre andra män. Tingsrätten meddelar sitt beslut i häktningsfrågan i dag, då rättegången i det omfattande målet fortsätter. Totalt står 17 personer åtalade.

32-åringen tog tillbaka allt

Dagen innan 32-åringen skulle friges från fängelset kom polisen och förhörde honom. Enligt förhörsprotokollet ska 32-åringen då ha namngett en av huvudmännen i Däckkungen-härvan. Men vid rättegången förnekade 32-åringen allt. Han hävdade att polisen lagt orden i hans mun.